Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav.
Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 1,6 procent högre om ett år och 4,4 procent högre om 3 år, båda marginellt lägre jämfört med mätningen föregående kvartal.
SBAB har, via Verian (Sifos webbpanel), frågat knappt 1 100 bostadsägare vad de tror om bostadsprisernas utveckling framöver (se tabell 1). Indextalet HPE (Housing Price Expectations) som fångar prisförväntningarna på ett års sikt är positivt (se diagram 1 och 3). Resultatet visar att 42 procent av de svarande tror på stigande priser medan 4 procent i stället tror på fallande priser och 41 procent på stillastående priser. Drygt 1 av 3 av de som tror på stigande priser tror att de stiger med maximalt 5 procent. Den skattade genomsnittliga prisökningen på ett års sikt ligger på 1,6 procent, vilket är marginellt lägre än vid mätningen föregående kvartal.
Bland de som tror på stigande priser anger de flesta hög efterfrågan. Därefter anger de minskade krav på bankernas kreditgivning som motiv till uppgången, men nästan lika många anger sjunkande räntor. Bland det fåtal som i stället tror på fallande priser anges en svag efterfrågan vara det huvudsakliga skälet närmast följt av högre bolåneräntor.
Majoritet tror på stigande bostadspriser på tre års sikt
På tre års sikt är det 55 procent som tror på stigande bostadspriser. De allra flesta av dem tror att priserna stiger med maximalt 10 procent. 3 procent tror tvärtom på fallande priser på samma tidshorisont medan 21 procent tror på stillastående. Bland de som tror på stigande priser anger de flesta hög efterfrågan som det huvudsakliga skälet för detta. Bland det fåtal som tror på sjunkande priser anger en majoritet ett svagt efterfrågetryck som huvudskäl. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 4,4 procent högre om tre år.
– Boprisförväntningarna har legat ganska stabilt under årets tre senaste kvartal efter att ha dippat ganska tydligt det första kvartalet. Sammanfattningsvis så kan man väl säga att bostadsägarna inte ser framför sig något större prislyft vare sig kommande år eller på tre års sikt. Förväntningarna ligger ungefär hälften så högt som i våra egna prognoser, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Bostadsägare som grupp något mindre optimistiska än övriga grupper på senare tid
En jämförelse med SEB:s boprisindikator, som omfattar ett bredare genomsnitt av olika boendegrupper (inklusive de som hyr sitt boende), samt med Erik Olssons bostadsindex, som enbart omfattar de som går på visningar, visar att bostadsägarna som grupp gått lite mot strömmen det senaste kvartalet och blivit något mindre optimistiska (se diagram 3).
Relativt svag koppling mellan el- och bostadspriser
Även denna gång har bostadsägarna tillfrågats om i vilken grad de tror att bostadspriserna kan komma att påverkas negativt om elpriserna skulle öka relativt mycket framöver. 17 procent svarar ”i hög grad”, 53 procent ”i mindre grad” medan 12 procent bedömer att det saknar relevans för bostadspriserna (se tabell 2). Största skillnaden mot föregående kvartal är att det nu är tydligt fler som svarar ”i mindre grad”.
