– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad. När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

SCB:s statistik över hushållens boendeutgifter visar hur levnadskostnadskrisen slagit mot olika upplåtelseformer. Och trots att ökningen i kronor är större för villa- och bostadsrättshushåll är det hyresgäster som lägger klart störst del av sin disponibla inkomst på boendet. För ensamstående – särskilt ensamstående föräldrar i hyresrätt – har tidigare mätningar visat att över en tredjedel av inkomsten gått till boende. Den utsattheten riskerar att fördjupas ytterligare.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar. Att boendekostnaderna för hyresgäster inte ökat ytterligare under krisåren är ett kvitto för att vi genom kollektiva förhandlingar hållit emot fastighetsägarnas krav, säger Martin Hofverberg.

Läs mer om SCB:s statistik här: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/hushallens-utgifter/hushallens-boendeutgifter/pong/statistiknyhet/hushallens-boendeutgifter-20242/