Kostnaderna för den som vill bygga hus fortsätter att stiga kraftigt – långt innan själva byggnationen ens påbörjats. En ny rapport från TMF visar att de så kallade byggherrekostnaderna ökar betydligt snabbare än tjänsteprisindex, vilket gör det allt dyrare för privatpersoner att förverkliga sina bostadsdrömmar.

När man köper eller bygger hus handlar kostnaderna inte bara om tak, väggar och golv. En stor del av prislappen ligger i de så kallade byggherrekostnaderna, skatter och avgifter för exempelvis bygglov, el- och VA anslutningar samt stämpelskatter.

Hur stora kostnaderna blir styrs till stor del av kommunen. Kommunen bestämmer själva nivåerna för bygglov, krav på dokumentation och ansvarar även för handläggningstiderna.

Det innebär att samma hus kan bli betydligt dyrare att bygga i en kommun än i en annan – inte för att kostnaderna för material eller arbete skiljer sig, utan för att kommunerna sätter olika prislappar.

– Kostnaderna har ökat lavinartat under de senaste åren. Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att man tar betalt för att täcka andra utgifter som kommunen har, säger TMF:s bostadspolitiska expert Gustaf Edgren.

Bland de kostnader som ökat mest är det elnätsanslutningsavgifter som haft den största relativa ökningen under perioden – en ökning med 66,7 procent. Jämfört med ökningen av tjänsteprisindex (11,1 procent under perioden 2021-2024) är det endast planavgifterna som ökat i en lägre takt.

– Det är anmärkningsvärt hur mycket priset kan skilja sig åt mellan två angränsande kommuner, och hur stora summor det rör sig om för slutkonsument, avslutar Gustaf Edgren.

Fakta: Genomsnittliga kostnadsökningar 2021–2024

Elnätsanslutningsavgifter: +66,7 %

Inskrivningskostnader (Lantmäteriet per beslut): +31,0 %

Bygglovsavgifter: +20,9 %

VA-anläggningsavgifter: +20,7 %

Avgifter för nybyggnadskarta: +20,4 %

Fastighetsbildningskostnader: +14,7 %

Planavgifter: +7,2 % (lägre än tjänsteprisindex)