Text: Svensk Radonförening

Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.

1. ”Vi har mätt radon en gång, det räcker.”
Tyvärr inte. Radonhalten i ett hus kan förändras över tid, bland annat på grund av markförhållanden, ventilation och ombyggnationer. Därför rekommenderas att man mäter radon minst vart tionde år, och alltid efter större förändringar som fönsterbyte, ny ventilation eller tillbyggnad. Det enda sättet att veta hur det verkligen står till just nu är att mäta.

2. ”Radon finns bara i hus med källare.”
Det stämmer inte heller. Radon kan spridas i hela byggnaden via ventilation och luftflöden, oavsett om huset har källare eller inte. Höga halter kan finnas i både vardagsrum och sovrum, även på övervåningar. Dessutom förekommer radon i både äldre och nyare hus. Det handlar inte om byggåret, utan om hur huset är konstruerat och ventilerat.

3. ”Det finns inget säkert samband mellan radon och lungcancer.”
Det är fel. Sambandet mellan radon och lungcancer är sedan länge fastställt av WHO, Strålsäkerhetsmyndigheten och forskare världen över. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som avger alfastrålning. När dessa partiklar andas in kan de skada lungvävnaden och på sikt leda till cancer. I Sverige beräknas radon i bostäder och på arbetsplatser orsaka omkring 500 fall av lungcancer varje år och risken ökar markant för rökare och tidigare rökare.

4. ”Hus med blåbetong kan aldrig nå en säker radonhalt.”
Blåbetong, eller blå lättbetong, kan avge radongas och är därför en riskfaktor. Men det betyder inte att huset är obeboeligt. I de allra flesta fall går det med rätt metoder att sänka halterna till säkra nivåer. Det kan handla om att justera ventilationen, täta sprickor eller använda radontapeter som minskar utsläppet. Även placering av sängar och möbler kan spela roll. Det viktiga är att utgå från mätvärdena och välja åtgärder som passar det aktuella huset.

5. ”Vår granne har låga radonhalter, så vårt hus är säkert.”
Det låter logiskt men är tyvärr inte sant. Radonhalten kan skilja mycket mellan grannhus, även på samma gata. Skillnader i mark, grundkonstruktion och ventilation gör att två hus bara några meter ifrån varandra kan ha helt olika halter. Radonkartor kan ge en fingervisning om riskområden, men de säger ingenting om just din byggnad. Det enda som räknas är en faktisk mätning i ditt hem.

6. ”Radon kommer bara från marken.”
Markradon står för ungefär 85 procent av den radon vi exponeras för, men det finns fler källor. Byggnadsmaterial, framför allt blå lättbetong, kan avge radon, liksom hushållsvatten från bergborrade brunnar. Därför är det viktigt att tänka brett när man utreder orsaken till förhöjda halter. I vissa fall handlar det inte om markradon alls, utan om byggnadsmaterial eller vatten.

7. ”Att åtgärda höga radonhalter är dyrt och svårt.”
Det behöver det inte vara. I de flesta fall går det att sänka halterna med relativt enkla insatser. Ofta räcker det att justera ventilationen eller täta sprickor och genomföringar där radon läcker in, till exempel i golv, väggar eller runt rör. I vissa fall behövs en radonsug eller ett system som skapar lätt övertryck i huset, så att gasen inte tränger in. På arbetsplatser kan förbättrad ventilation ofta lösa problemet. Det viktigaste är att åtgärderna utgår från vad mätningen visar.

Kunskap är bästa skyddet
Att spräcka myterna kring radon handlar i grunden om att sprida kunskap och att göra det enkelt för fler att agera. Det första steget är alltid att mäta. Inga antaganden eller kartor kan ersätta en korrekt genomförd mätning i det egna hemmet eller på arbetsplatsen.

Som Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening och en av landets mest erfarna radonexperter, uttrycker det:

”En exakt och pålitlig radonmätning är grunden för att kunna ta fram rätt åtgärdsplan. Utan mätning är det som att navigera utan kompass.”