Nyheter

Ny rapport: ”Sverige har ingen generell bostadsbrist”

Den 2 oktober lanseras en ny rapport från Länsförsäkringar Forskningsstiftelse som utmanar en av de mest etablerade utgångspunkterna i den svenska bostadsdebatten: att det råder bostadsbrist i Sverige.

Forskningen visar att den verkliga bostadskrisen handlar om incitament, hinder och snedfördelningar mellan grupper på bostadsmarknaden, inte om ett för litet bostadsbestånd.

– Det finns inga belägg för en generell bostadsbrist i Sverige. Däremot lider många grupper av brist på tillgång till rätt bostäder som är tillgängliga, prisvärda och fördelade efter behov. Det är alltså inte antalet bostäder som är problemet, utan hur de fördelas och används, säger Bo Söderberg, forskningsledare och huvudförfattare till rapporten.

Rapporten från LF Forskningsstiftelse ”Bostadskrisen handlar om incitament och hinder för insiders och outsiders – men troligen inte om brist på bostäder”, har genomförts av forskare vid KTH och bygger på dataanalyser och jämförande studier med andra länder. Den visar bland annat att omkring 300 000 bostäder i Sverige saknar folkbokförda personer, och att många lägenheter med reglerade hyror används ineffektivt, trots långa bostadsköer i storstäderna.

Rapporten analyserar också hur dagens regleringar – exempelvis bruksvärdessystemet – gynnar äldre hushåll och gör det svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom identifieras stora strukturella hinder som begränsar rörligheten och förstärker inlåsningseffekter, vilket förvärrar situationen för dem som står utanför.

– Vi hoppas att den här rapporten kan bidra till ett mer nyanserat och faktabaserat samtal om bostadsfrågan. Att slentrianmässigt tala om ’bostadsbrist’ riskerar att leda till fel åtgärder, säger Peter Griepenkerl Lööf‎, Forskningschef LF Forskningsstiftelse.

Bland rapportens policyrekommendationer listas bland annat att utvärdera möjligheten att införa ett behovsprövat system för social housing i Sverige, att reformera hyressättningssystemen samt att skapa bättre statistik och transparens kring bostadsanvändning.