Kaffe, energidryck och rutiner är en del av vardagen för många som jobbar inom bygg. Det handlar inte bara om vanor utan om verktyg för att orka med tidiga morgnar, tung belastning och ständigt högt tempo.

Men vad säger egentligen forskningen om sambandet mellan prestation, koncentration och de små pauserna i arbetsdagen? Vi går igenom vad som faktiskt gör skillnad och varför det lönar sig att satsa på återhämtning och fler pauser.

Fokus i vardagen – vanor som blivit en del av jobbet

När arbetsmiljön är bullrig, tempot högt och uppgifterna fysiskt krävande behövs både mentalt fokus och uthållighet. Faktorer som sömn, återhämtning och näring har stor påverkan på vår koncentrationsförmåga men många tar också till enkla medel som kaffe, energidryck och socker. Snus är också sedan länge vanligt i byggbranschen och används av många som en del av vardagen. Traditionellt sett har det ofta handlat om brunt snus, det vill säga det som innehåller tobak, men på senare år har även Zyn snus, så kallat vitt snus, blivit alltmer vanligt förekommande.

Historiskt sett har snus använts inom många fysiskt krävande yrken. I praktiken handlar det ofta mindre om själva ämnet och mer om vanan och en stunds paus, ett invant grepp eller ett sätt att markera att nu är det dags att jobba vidare. Precis som med kaffe eller andra uppiggande medel är det individuellt hur och varför det används, och effekten varierar från person till person.

Studier inom beteendepsykologi visar att upprepade arbetsvanor ofta kopplas till så kallade mikrorutiner, det vill säga små handlingar som hjälper hjärnan att växla mellan fokus och vila. Dessa vanor kan skapa en känsla av kontroll i miljöer där arbetstakten är oförutsägbar. De fungerar ofta som ett sätt att mentalt förbereda sig inför en ny arbetsuppgift eller avgränsa arbetsmoment under dagen.

Kaffepauser, dryckesvanor och det sociala kittet

Koffein är världens mest använda psykoaktiva substans och i byggbranschen är kaffet ofta en självklar del av arbetsdagen. Det kan öka vakenheten och förbättra reaktionsförmågan men för mycket koffein kan också ge motsatt effekt som skakighet eller sömnsvårigheter. Energidrycker, särskilt de med högt sockerinnehåll, kan ge snabba toppar men också krascher, något som påverkar både fokus och humör.

Samtidigt fyller dryckesrutiner en viktig social funktion. Fikapausen ger inte bara koffein, den är också en stund för samtal, återhämtning och gemenskap. Det sociala värdet i dessa små avbrott har visat sig ha stor betydelse för trivseln, motivationen och samarbetet på många arbetsplatser. Det handlar alltså inte bara om vad man dricker utan om rytmen under arbetsdagen och de pauser som gör det möjligt att hämta andan.

Nyare studier visar dessutom att regelbundna fikapauser kan bidra till bättre problemlösning. När hjärnan får ett avbrott i belastningen stimuleras det så kallade ”default mode network”, ett tillstånd som ofta förknippas med kreativitet och mentalt återställande. Därför kan just dessa korta pauser förbättra inte bara orken, utan också tankeskärpan.

Rasten som verktyg – mer effektiv än vi tror

Fysisk återhämtning är avgörande i yrken med hög belastning. Kortare, regelbundna pauser under arbetsdagen bidrar till lägre stressnivåer, minskad risk för fel och bättre koncentration. Forskning visar att så lite som fem minuters paus med rörelse eller stillhet kan förbättra prestationen betydligt mer än många tror, ibland mer än koffein.

Arbetsplatser som systematiskt planerar in mikropauser har visat sig ha färre olyckor och högre arbetstillfredsställelse. Det handlar inte om att ta mer tid från arbetet utan om att använda tiden smartare. När kroppen får en chans till återställning presterar den bättre, både fysiskt och mentalt.

Studier från bland annat Karolinska Institutet visar att återkommande korta pauser inte bara påverkar den akuta prestationsförmågan, utan även minskar risken för långvariga belastningsskador och utmattningssyndrom. Mikropauser ger nervsystemet möjlighet att växla ner, vilket bidrar till bättre sömnkvalitet och återhämtning mellan arbetspassen.

Det stärker i sin tur kroppens långsiktiga motståndskraft, något som är viktigt i fysiskt krävande yrken.

Hållbart arbetsliv – så skapas ork och fokus på lång sikt

En hållbar arbetsmiljö är inte bara säker och ergonomisk, den stödjer också mental uthållighet. Det handlar om mer än bra skyddsutrustning. Schemalagda pauser, tillgång till vila, näringsrik mat och möjlighet till återhämtning är faktorer som skapar långsiktig arbetsförmåga.

När arbetsgivare prioriterar välmående minskar behovet av snabba stimulanslösningar och det skapas en miljö där medarbetarna kan göra sitt bästa utan att pressas till gränsen. Enkla insatser som värme på vintern, skugga på sommaren eller tillgång till vatten och frukt kan göra stor skillnad.

Forskning visar att arbetsplatser med tydliga rutiner för återhämtning har lägre personalomsättning och färre sjukdagar. Även inflytande över arbetsschemat, möjlighet till variation i arbetsuppgifter och god kommunikation mellan kollegor spelar roll för den totala arbetsbelastningen. Ett starkt socialt klimat bidrar dessutom till att förebygga stress och öka motivationen.

För den som vill förändra sina vanor, till exempel dra ner på nikotin eller koffein, kan arbetsplatsen spela en viktig roll. Frivilligt stöd, som tillgång till rådgivning eller kontakt med hälsoinsatser, kan vara ett bra första steg. Men förändring sker inte av tvång, det kräver en arbetsmiljö där man känner sig trygg, respekterad och fri från pekpinnar.