Tre av tio seniorer skulle vilja bo mindre, men bristen på attraktiva och funktionella bostäder för äldre gör att få tar steget att byta bostad. Att åtta av tio kommuner har brist på seniorbostäder skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. 

Det visar den nya rapporten Fast i flyttkedjan som tagits fram av LF Fastighetsförmedling.

– Svenskarna lever allt längre och blir allt friskare. Många äldre vill flytta till ett boende som passar för en aktiv pensionärstillvaro, med mindre arbetsbörda för hus och trädgård, mindre boyta och utan trösklar och trappor. Men bristen på attraktiva boenden i kombination med ekonomiska inlåsningseffekter gör det svårt att flytta, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.

Sju av tio pensionärer, 71 procent, äger sitt boende och de flesta av dem bor i villa. En majoritet av dem, 58 procent, kan tänka sig att flytta – men i praktiken är pensionärer den grupp som flyttar i lägst utsträckning. Det är först i 85-årsåldern som äldre flyttar i större omfattning, och då ofta på grund av det blivit praktiskt omöjligt att bo kvar i den nuvarande bostaden. Det visar den nya rapporten Fast i flyttkedjan som tagits fram av LF Fastighetsförmedling.

– Att äldre har möjlighet att byta bostad efter behov är avgörande för rörligheten på hela bostadsmarknaden. Om ett äldre par får möjlighet att flytta från villan till något mindre som passar dem bättre kan en barnfamilj köpa deras villa och lämna sin lägenhet. Barnfamiljens lägenhet blir då den första gemensamma lägenheten för ett ungt par, som i sin tur lämnar sina ettor där två ungdomar som saknat eget boende kan flytta in, säger Marcus Svanberg.

Bostadsmarknaden är ojämlik. 58 procent av männen över 65 bor i småhus, jämfört med endast 48 procent av kvinnorna. Bara 1,5 procent av Sveriges befolkning mellan 65–79 år bor i en specialbostad för äldre. Samtidigt har åtta av tio kommuner, 83 procent, brist på senioranpassade bostäder i någon form. I 20 procent av kommunerna finns inte en enda seniorbostad och 36 procent av kommunerna saknar helt trygghetsbostäder.

– Självklart har regeringen ett stort ansvar och knappt två av tio svenskar ger godkänt till regeringens bostadspolitik för äldre. Men det är även stor skillnad på i hur hög grad landets kommuner skapar goda förutsättningar för de äldre som vill och behöver flytta till ett boende som passar dem bättre, säger Marcus Svanberg.

Rapporten slår också fast att Åsele kommun i Västerbotten är Sveriges bästa kommun för äldre att bo i. Lomma, tillsammans med kommuner runt Stockholm och Malmö, hamnar i botten. Det kommer krävas politiskt ledarskap för att lösa situationen, men rapporten visar att endast knappt två av tio svenskar, 16 procent, ger godkänt till regeringens bostadspolitik för äldre.

– Det pratas ofta och mycket om pensioner, men de äldres boendesituation är det väldigt tyst om i den politiska debatten. Fler än åtta av tio över 65 bor i dag i en kommun med brist på senioranpassade bostäder, vilket gör att många tvingas bo kvar i ett boende som inte längre passar dem. Det behövs en ny bostadspolitik för Sveriges pensionärer, säger Marcus Svanberg.

Korta fakta från rapporten:

Sju av tio äldre, 71 procent, äger sitt boende.

Åtta av tio kommuner, 83 procent, saknar helt eller har brist på trygghets- eller seniorbostäder.

Varannan kommun, 47 procent, saknar eller har underskott på både senior- och trygghetsbostäder.

Över åtta av tio kommuner, 83 procent, saknar eller har brist på någon form av senioranpassat boende.

Endast en av hundra svenskar, 1 procent, tycker att regeringen har en mycket bra bostadspolitik för äldre.

Åsele kommun i Västerbotten rankas högst upp på listan över kommuner där det är bäst för äldre att bo.

Lomma kommun i Skåne är den kommun där äldre har sämst förutsättningar att bo i rankingen av Sveriges kommuner. Landets tre storstadskommuner rankas alla lågt.

Fast i flyttkedjan
Statistiken är en del av rapporten Fast i flyttkedjan som handlar om äldres boendesituation och hur bristen på bostäder för äldre påverkar svenskarnas möjlighet att byta bostad efter behov. Här kan du ta del av rapporten i sin helhet.