Ingen pratade om besökarens upplevelse för tjugo år sedan. Nu står trygghet, värdighet och uttrycksfull gestaltning högt på agendan. FOJAB har varit med och förändrat synen på samhällsarkitekturen, menar Kjell Adamsson, arkitekt och ansvarig för affärsområde Samhällsfastigheter på FOJAB.
Samhällsengagemanget på FOJAB sträcker sig långt tillbaka. Önskan att med arkitektur bidra till ett jämlikt och fungerande samhälle är ett arv från när kontoret grundades 1971.
– Vi vill vara med och bidra till en bättre värld. Synen på samhället och dess utmaningar har förstås skiftat genom årtiondena, men grundinställningen att vara en del av lösningen är densamma, säger Kjell Adamsson.
Rubrikerna just nu talar om högt tryck på vården och äldreomsorgen, domstolarnas kapacitet och kriminalvårdens utmaningar.
– Här kan FOJAB vara med och bidra. Vi har lång erfarenhet av att skapa byggnader och miljöer som är avgörande för att samhället ska fungera. För att människor ska få vård, omsorg, rehabilitering, en rättvis rättegång etcetera – grundläggande funktioner i en demokrati, säger Kjell Adamsson.
Komplext på flera plan
FOJABs kunder inom segmentet Samhällsfastigheter är såväl statliga myndigheter, regioner och kommuner som projektutvecklare i privata bolag. Och bakom varje projekt finns ofta en lång rad intressenter. Utöver fastighetsägare och utvecklare även förvaltare, hyresgäster, brukare och externa parter. FOJAB har under lång tid byggt kompetens kring att hantera den här typen av organisationsstruktur och komplicerade beslutskedjor.
Gemensamt för beställarna är att de har en inriktning mot komplexa projekt med hög ambition avseende både teknisk och gestaltningsmässig kvalitet. Kunderna önskar sig också flexibla lösningar som kan anpassas över tid efter nya, förändrade förutsättningar.
– I alla våra uppdrag finns verksamheter med höga krav på logistik, samband, flöden och säkerhet. Miljöerna är ofta tekniktunga och installationstäta, det gör vårt jobb med rumsutformningen extra viktigt.
Mänskliga behov i centrum
Kjell pekar på den förändring som skett när det kommer till utformningen av samhällsfastigheter, kanske i synnerhet rättsbyggnader. Intresset och förståelsen för kopplingen mellan psykosociala aspekter och rumsliga kvaliteter har ökat väsentligt – även om det fortfarande finns mycket kvar att utveckla, menar han.
– För tjugo år sedan låg allt fokus på hårda värden som flöden och säkerhet. Få pratade om vikten av genomarbetad gestaltning, om besökarens upplevelse av miljöerna, om att skapa trygghet i en ofta jobbig situation. Eller om värdet av exponering och möjligheten att med byggnaden signalera ett innehåll, till exempel domstolen som representant för ett sunt rättsväsende. Med arkitekturens hjälp kan vi etablera identitet och tillhörighet, berika platsen och skapa orienterbarhet i omgivningen.
– Detta att låta de mänskliga behoven stå i centrum, det är något som vi på FOJAB arbetat aktivt med under lång tid och kommer fortsätta att bidra med.
Vårdmiljöer på tur
Kjell Adamsson ser framför sig att vårdmiljöerna kommer att behöva genomgå samma utveckling. Den enorma teknikutvecklingen inom vården har satt spår i gestaltningen. Andra värden har fått stå tillbaka.
– Samtidigt vet vi att miljön spelar roll för patienters återhämtning och välbefinnande – det är ingen slump att gamla tiders mentalhus låg i gröna parkmiljöer. På FOJAB arbetar vi för att även vår tids vårdmiljöer inte bara ska vara funktionella, utan även trygga, trivsamma och vackra. Vi tar stöd i EBD, evidensbaserad design, mångårig forskning kring miljöernas betydelse, grönskans läkande kraft och värdet av dagsljus för patienters snabbare tillfrisknande.
