Var tredje vattenskada sker i köket – kostar 5 miljarder kronor.

Under 2024 tog svenska försäkringsbolag emot totalt 37 709 rapporter om vattenskador i hemmet. Det totala skadebeloppet uppskattas till omkring 5 miljarder kronor, vilket gör vattenskador till en av de mest kostsamma skadeorsakerna. Hela 36 procent av vattenskadorna skedde i köket, motsvarande drygt 13 500 fall.

Vitvarorna är boven

I köket är vitvaror som kyl, frys och diskmaskin ansvariga för lejonparten av vattenskadorna, hela 52 procent. Varför är svårt att säga med säkerhet. En anledning kan tänkas vara att försäkringsbolagen i större utsträckning betalar ut ersättning för läckage från vitvaror, vilket leder till en högre andel rapporterade vattenskador. Det kan också bero på att vattenskador syns tydligare kring vitvaror.

Detta är ingen ny trend. Köket har länge varit ett problemområde. Trots olika förebyggande insatser fortsätter köket att ligga i topp år efter år. Det gäller både i småhus och lägenheter, och det är ofta kombinationen av vatten, el och täta installationer som ökar risken. Statistik från tidigare år visar att andelen köksrelaterade skador sällan understiger en tredjedel av det totala antalet.

Äldre hus mer drabbade

Bostäder byggda mellan 1970 och 1979 stod för 21 procent av alla rapporterade skador 2024. Det är en tydlig överrepresentation jämfört med byggnader från andra perioder. Som jämförelse stod bostäder från 1980–89 för 14 procent, och bostäder byggda efter år 2000 för endast 8 procent. Skillnaderna pekar på att byggåldern är en betydande riskfaktor.

Åldrande ledningar, äldre kopplingssystem och bristande renoveringar tros vara bakomliggande orsaker. Hus från denna tidsperiod är ofta tillräckligt gamla för att ha föråldrad installationsteknik men är inte alltid prioriterade för stambyten eller totalrenoveringar.

I områden med tätare bebyggelse och äldre bostadsbestånd, som i Stockholm och dess närförorter, blir det här särskilt viktigt. Att anlita lokal VVS-expertis, oavsett om det handlar om innerstan, för flerfamiljshus eller mer områdesspecifik hjälp som exempelvis VVS Lidingö, kan göra stor skillnad – inte bara för att installera rätt från början, utan också för att snabbt åtgärda begynnande problem innan de växer till fullskaliga skador.

Från rör till utrustning

Historiskt sett har det varit ledningssystem, vattenrör och kopplingar, som stått för den största delen av vattenskadorna i svenska hem. Men utrustningens roll har ökat markant de senaste åren. En annan bidragande faktor är att fler hushåll idag har flera vattenanslutna apparater. Vi har inte bara diskmaskin, utan också ismaskiner, vattenautomater och tvättmaskiner i kök. Varje enhet innebär en potentiell risk.

Samtidigt visar statistiken en viss förbättring vad gäller tätskikt i våtrum, som nu står för en mindre andel av de totala skadorna. Det kan bero på förbättrade branschregler och installationsteknik under senare år.

Siffrorna i texten kommer från Vattenskadecentrums årsrapport, en koalition av branschföretag och försäkringsbolag som arbetar för att motverka vattenskador. Den första rapporten publicerades 1977. Sedan 2008 publiceras den årligen.

Förebygga vattenskador kräver både teknik och rutin

För att minska risken för vattenskador krävs en kombination av rätt material, fackmannamässigt utförda installationer och tydliga underhållsrutiner. I flerbostadshus handlar det inte bara om enskilda boendes ansvar, utan fastighetsägare och bostadsrättsföreningar måste ha system för regelbundna kontroller av vattenanslutningar och rördragningar.

Till exempel kan läckageindikatorer under diskmaskiner, droppskydd under kyl och frys, samt automatiska avstängningsventiler bidra till att upptäcka problem i tid. Vid större renoveringar är det avgörande att följa gällande branschregler för VVS- och våtrumsarbeten. Även ett till synes enkelt byte av diskmaskin bör utföras av behörig installatör, särskilt i äldre fastigheter där anslutningarna kan vara känsliga.