Vakanserna i landets hyresbostäder har ökat under senare år, men de geografiska skillnaderna är stora. På sina håll är vakanserna så låga att de hindrar folk från att flytta för att arbeta eller utbilda sig. I storstadsregionerna är behovet av fler bostäder skriande. Det framgår av en ny rapport från Fastighetsägarna.
Rapporten tydliggör hur radikalt förutsättningarna på den svenska bostadsmarknaden har försämrats sedan Rysslands fullskaliga attack på Ukraina inleddes i början av 2022. Kostnaderna för att bygga och förvalta bostäder har exploderat, arbetsmarknaden har försvagats och hushållens realinkomster har fallit. Samtidigt har de stora volymer bostäder som påbörjades innan förutsättningarna försämrades börjat färdigställas. Omsvängningen har lett till en situation där utbudet av bostäder ökat snabbt samtidigt som efterfrågan viker.
– Att vakanserna skulle öka till följd av de dramatiskt försämrade förutsättningarna var ingen överraskning. Trots det är det fortfarande bara lite drygt 1 procent av landets hyreslägenheter som är lediga för uthyrning. Det är för lågt för att möjliggöra de flyttar som krävs för en växande ekonomi, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.
Av rapporten framgår det att vakanserna är obefintliga i de tre storstadsregionerna medan de har ökat till problematiska nivåer i en del mindre kommuner där utflyttningen länge har varit ett problem.
–Till följd av flyktingvågen i mitten av 2010-talet var det plötsligt möjligt att hitta hyresgäster till de tomma lägenheterna i dessa kommuner. I flera fall byggdes det även nya bostäder. När flyktingvågen ebbade ut och de nya svenskarna flyttade vidare, återvände kommunerna till den tidigare verkligheten med krympande befolkning, förklarar Tomas Ernhagen.
Mellan dessa utflyttningskommuner och storstadsregionerna finns det flera regioner som i grunden har en positiv utveckling, men där vakanserna på sina håll har ökat relativt mycket. Det är delvis en följd av det statliga investeringsstödet, som gjorde det möjligt att bygga hyresbostäder även i de svagare delarna av dessa regioner.
– Där ser vi nu hur vakanserna har ökat samtidigt som centralorterna i dessa regioner har fortsatt bostadsbrist. Det ger en tydlig bild av hur subventioner kan styra resurser till platser som inte har långsiktig bärkraft. Det är inget nytt. Samma utveckling har vi sett i samband med tidigare byggsubventioner, säger Tomas Ernhagen.
Han betonar vikten av att bostadspolitiska åtgärder, både på nationell och kommunal nivå, utformas på ett sätt som inte motverkar utvecklingen av de växande kommunerna.
–Det är uppenbart att förutsättningarna ser mycket olika ut i landet. Mindre orter med ett långsiktigt överskott av bostäder, kan behöva hjälp för att hantera detta överskott. På många andra håll, i synnerhet i storstadsregionerna, gäller dock det omvända. Där behöver vi göra allt för att hålla uppe byggtakten, säger Tomas Ernhagen.
Om vakanser i olika kommuner:
Det totala antalet lediga hyreslägenheter har ökat från en botten på cirka 6 400 år 2017 till drygt 20 000 år 2024. Trots ökningen uppgår den genomsnittliga vakansgraden till endast 1,3 procent.
9 procent av de lediga lägenheterna (cirka 1 800) finns i de tre storstadsregionerna. Vakansgraden är mycket låg, endast 0,3 procent. I centralorterna Stockholm, Göteborg och Malmö är den noll.
I kommuner med fler än 75 000 invånare utanför storstadsregionerna finns 21 procent av de lediga lägenheterna (cirka 4 200). Vakansgraden ligger på 1,0 procent.
70 procent av de lediga lägenheterna (cirka 14 000) finns i kommuner med färre än 75 000 invånare. Här ligger vakansgraden på 2,5 procent. Den högsta vakansgraden finns i orter med färre än 10 000 invånare. I dessa kan vakansgraden överstiga 8 procent.
