Text: Lars-Olof Tandberg

Genom att koppla ihop energibolag och fastighetsägare i en digital plattform kan framtidens smarta energisystem skapas. Energibolagen får mer flexibilitet i sin energiproduktion och fastighetsägarna kan minska sina energikostnader genom att optimera sin användning av värme, kyla och el.

På Värme- och Kraftkonferensen presenterades projektet e-Flex som går ut på att skapa ett flexiblare energisystem genom att energibolag och fastighetsägare ska kunna optimera energianvändningen tillsammans i stället för i separata system. Kärnan i projektet är en digital plattform för handel och styrning av energi.

Många fastighetsägare sitter på en outnyttjad resurs i form av spillvärme, som kan komma till nytta i det överliggande energisystemet. Likaså kan fastighetsägare bidra genom att vara flexibla i när de använder värme, el och kyla.

– För fastighetsägare innebär e-Flex att de får ett jämnare inomhusklimat, lägre energikostnader plus att de kan minska sin miljöpåverkan och stärka sin gröna profil, sa Moa Dahlman Truesdale, CFO på Energy Opticon.

För energibolagen innebär e-Flex att deras energisystem avlastas vid tidpunkter då efterfrågan är hög. Det ger ett mer klimatsmart och robust energisystem.

– Vi måste börja närma oss kunderna ännu mer. De vill vara med och påverka sin egen kostnadsbild men även kunna påverka energisystemen. Vi som energibolag måste satsa på ökad flexibilitet och nya affärsmodeller som gör att vi får en bättre kunddialog och stärker vår konkurrenskraft mot värmepumpar, sa David Edsbäcker som är affärsutvecklare på Kraftringen Energi.

Prognos dag för dag

Den digitala plattformen e-Flex är navet mellan fastighetsägare och energibolag. För att kunna göra en totaloptimering matas information in i plattformen, som fjärrvärme, fjärrkyla, priser på Nord Pool Spot, mätdata från energisystemet med mera.

Från fastigheterna behövs information om styrbar last, fjärrvärme, fjärrkyla och värmepump.

– Då kan vi skapa en prognos för nästa dag genom optimering. Man kan välja att optimera prognosen på ekonomi, koldioxid eller primärenergi. Det går även att göra en kombination, till exempel att man vill optimera på koldioxid men det får inte kosta mer än tusen kronor per megawattimme, förklarade Moa Dahlman Truesdale.

En förutsättning för att det ska fungera är att det finns dynamiska styrsignaler och priser. Systemet behöver veta vad energibolagen har för produktion, vad de har för tillgänglighet, vad priserna är på olika energislag med mera.

Värmeflexibilitet

Värmeflexibilitet med hjälp av e-Flex testas i tre piloter, bland annat hos Eslövs kommunala bostadsbolag (EBO) där 34 flerfamiljsfastigheter kopplats upp till e-Flex.

I arbetet med värmeflexibilitet vill Kraftringen inte bara ta bort spetslaster utan även mellanlaster. Det görs genom att rumsgivare sätts upp i varje lägenhet och fastigheternas automationssystem kopplas upp till e-Flex

– Då kan vi få prognoser från det smarta styrsystemet som säger exakt hur mycket vi kan styra timme för timme i respektive fastighet utan att påverka inomhustemperaturen med mer än exempelvis en halv grad, berättade David Edsbäcker.

Prognoserna går sedan direkt in i Kraftringens optimering.

Optimera produktionen

– Då kan vi välja vid vilka tillfällen vi vill nyttja flexibiliteten för att optimera vår produktion. Då får vi en totaloptimerad lösning från produktion hela vägen ut till radiatorn hos kunden.

För fastighetsägaren ger metoden ett jämnare inomhusklimat då styrningen använder AI och väderprognoser så att övertemperaturer i lägenheterna undviks. Plus att det med rumsgivare i varje lägenhet blir lättare att se om fastigheterna behöver injusteras.

Värmelasten i de 34 fastigheterna är 10 gigawattimmar och styrbar last cirka 2 megawatt. En utvärdering av piloten hos EBO visar att fastighetsägaren sparat i snitt fem procent på uppvärmningskostnaderna och att Kraftringens urladdningen av styrbar effekt i medeltal under testperioden var 0,6 megawatt.

Energiflexibilitet

Energiflexibilitet innebär att rätt energikälla används vid rätt tidpunkt. Det börjar bli mer och mer vanligt att energibolagens kunder utöver fjärrvärme även har värmepumpar. En studie gjord av RISE inom projektet visar att det 2010–2014 fanns 3 000 dubbelanslutna flerbostadshus med både fjärrvärme och värmepump.

– År 2020–2024 var siffran 9 000 och i dag är det troligt att den ligger runt 13 000. Utvecklingen finns där och vi måste börja samarbeta och hitta synergier mellan fjärrvärme och värmepump, påpekar David Edsbäcker.

Han konstaterar att fastighetsägare ofta kör värmepumpen hela tiden och sedan spetsar med fjärrvärmen de riktigt kalla vinterdagarna.

– Det gillar inte vi, det är då vi bara har den dyra biooljan på marginalen. Det blir dyrt för oss fjärrvärmebolag, dessutom har vi ofta en prismodell som inte återspeglar vad det kostar för oss att producera den här spetslasten.

Fastighetsägaren sparade i snitt fem procent på uppvärmningskostnaderna när värmeflexibilitet testades i 34 uppkopplade flerfamiljsfastigheter hos Eslövs kommunala bostadsbolag.

Optimerat energisystem

Det blir även en suboptimerad energileverans då det är många timmar när värmepumparna går för fullt trots att det finns väldigt mycket överskott i fjärrvärmenäten. Men det nyttjar inte kunderna eftersom de kör sin lokala värmepump i stället.

Med e-Flex kan kunderna gå in och optimera sitt val av energislag timme för timme. Ofta har fjärrvärmebolagen väldigt god tillgång på överskottsvärme vår och höst.

– Då borde vi ha en affärsmodell som återspeglar det, som säger att nu är det mer lönsamt för er att köra fjärrvärme i stället för att köra er eldrivna värmepump. Dessutom kommer det bli dyrare med spetstimmarna och mer återspegla vår faktiska produktionskostnad och kanske lite marginal på det. Då har vi fått ett mer optimerat energisystem. Vi ökar andelen överskottsvärme som utnyttjas och vi kan samtidigt få bättre utnyttjande av våra produktionsanläggningar, konstaterade David Edsbäcker.

Fakta

e-Flex

Projektet e-Flex görs i partnerskap av Kraftringen, Energy Opticon, Lunds universitet, Region Skåne, RISE och Sustainable Business Hub. De finansierar projektet tillsammans med Energimyndigheten.

Bild: Pete Linforth