Skiljemannen Håkan Julius har fastställt att hyrorna för drygt 16 300 lägenheter i Stockholms stad under 2024 höjs med 5,8 procent från den 1 april. Det motsvarar 4,35 procent på årsbasis. Enligt Fastighetsägarna visar beslutet att skiljemannen både har missförstått såväl centrala ekonomiska självklarheter som sitt uppdrag enligt lagen.
I motiveringen skriver Julius att den kostnadsberäkning som ingår i den trepartsmodell som Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta har enats om att följa, i stora delar måste ”anses motivera förhållandevis stora hyreshöjningar”.
Därefter avfärdar han betydelsen av kostnadsberäkningen genom att lyfta fram att modellens beräkning av kapitalkostnaden baseras på Riksbankens styrränta och ett antal statsobligationsräntor. Därmed ger de, enligt Julius, en felaktig bild av det faktiska läget.
– Om han hade tagit in ekonomisk expertis, vilket han i enlighet med Hyresgästföreningens önskemål valde att inte göra, eller om han hade tagit intryck av våra expertinlagor, vars betydelse han avfärdar, borde han ha förstått att modellens sätt att beräkna kapitalkostnaderna kraftigt underskatta den faktiska kostnadsutvecklingen, inte tvärtom, säger Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.
I motiveringen skriver Julius även att redan gjorda överenskommelser kan påverka hans beslut om det finns ”tendenser för flera sådana överenskommelser”, vilket det gör enligt Julius. ”Huruvida trepartens modell för förhandlingar har tillämpats eller ej spelar då mindre roll”, skriver han vidare.
– Det är högst tveksamt om Julius följer lagen här. Om parterna har kommit överens utifrån vilka omständigheter som tvisten ska prövas, är det dessa som ska gälla enligt skiljemannalagens tionde paragraf. Det är trepartsmodellen som gäller i det här fallet, fortsätter Nathalie Brard.
Hon är också mycket kritisk till att skiljemannen har skjutit fram höjningstidpunkten för att undvika retroaktiva höjningar. Det innebär att fastighetsägarna straffas av processen. De hade ingen möjlighet att vända sig till skiljemannen tidigare, trots att det snabbt blev tydligt att Hyresgästföreningen inte ville förhandla med dem, utan i stället lägga kraft på att skapa så kallade märken för att påverka den kommande skiljemannaprocessen.
– Enligt lagen kan vi ansöka om skiljeman tidigast tre månader efter det att förhandlingarna har inletts. Det här innebär att vi i framtiden kan behöva överväga när förhandlingarna inleds för att undvika att höjningstidpunkten skjuts fram. Den här gången tappade fastighetsägarna intäktshöjningen under hela första kvartalet, vilket innebär att höjningen på årsbasis endast blir 4,35 procent, säger Nathalie Brard.
Enligt Nathalie Brard undergräver Hyresgästföreningens agerande förtroendet för det kollektiva förhandlingssystemet samtidigt som skiljemannens beslut har blottlagt svagheter i lagstiftningen.
– Hyresgästföreningen frångår trepartsmodellen för att skapa märken. Detta agerande vinner gehör hos skiljemannen, vars rekommendation inte bygger på dem ekonomiska självklarheten att kostnader över tid måste kunna täckas av intäkter. Detta är ett uppenbart hot mot hyresrättens framtid. Det är också uppenbart att syftet med den nya lagen har förfelats, avslutar Nathalie Brard.
