Nyheter

Forskare: Staten behöver ta mer ansvar för bostadssystemet

Marknaden kan inte själv lösa den bostadskris vi befinner oss i. Därför behöver staten ta ett större ansvar och arbeta för ett solidariskt, jämlikt och klimatanpassat bostadssystem. Det är förslag som presenteras i boken Kris i bostadsfrågan, en gedigen genomgång av mer än hundra år av Sveriges bostadshistoria.

– Problemet med dagens bostadssystem och orsaken till att bostadsfrågan befinner sig i en kris är att staten har dragit sig tillbaka. Det är idag marknaden som mer eller mindre styr byggandet och utbudet av bostäder. Det gör att vi i dag ser en bostadsojämlikhet som framför allt drabbar människor som är ekonomiskt utsatta, människor som inte har möjligheten att välja på en fri marknad, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.  

I boken Kris i bostadsfrågan- för en solidarisk bostadspolitik analyserar forskarkollektivet Fundament svensk bostadshistoria med fokus på byggande, finansiering och politiska beslut. Var står vi i dag, vad handlar den pågående krisen om och vilka förslag kan ta oss ur den? Vem är det som bygger, vart och vad bygger man, hur finansieras byggandet?

– Med en solidarisk bostadspolitik menar vi ett jämlikt och inkluderande bostadssystem som utgår från låginkomsttagares behov. Vi har sett hur marknadsorienteringen snarare fostrar konkurrens och individualism. Med solidariskt bostadssystem menar vi att alla ska ha möjlighet att skapa sig ett värdigt hem till en rimlig kostnad, och där staten tar ett större ansvar, fortsätter Dominika V. Polanska.  

Vad som tydligt framgår av genomgången är enligt forskargruppen att den marknadsorientering som präglat det svenska bostadssystemet de senaste 30 åren har misslyckats. Det har visserligen byggts bostäder, men inte alltid de bostäder som behövs och för dem som verkligen behöver dem. Dessutom har en rad politiska beslut, från såväl höger- som vänsterregeringar, lett till att till exempel allmännyttan förlorat sin roll som hyresnormerande och att utbyggnaden av tillhörande infrastrukturer halkat efter.

– Vi förespråkar till exempel ett statligt byggbolag som kan sätta normen för vad det kostar att bygga och på så sätt hålla uppe en transparens kring kostnaden för byggande och boende. Vi ser också att samhället måste rikta om de resurser som går till det ägda boendet till andra former av boende, avslutarDominika V. Polanska.  

Titeln Kris i bostadsfrågan är till viss del en blinkning till Alva och Gunnar Myrdals debattbok Kris i befolkningsfrågan från 1934. Maria Wallstam, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet förklarar:

– Den boken är problematisk i sig, för den hängde ihop med en hel del rasbiologiska idéer. Men den var med och byggde upp en välfärds- och familjepolitik som var grunden för en stor förändring i hur man byggde politik. Vi säger inte att vi ska ha ett nytt miljonprogram, vi är inte på något sätt bakåtsträvande, men vi vill se minst samma statlig ambitionsnivå som tidigare, säger Maria Wallstam.  


Boken Kris i bostadsfrågan – för en solidarisk bostadspolitik är resultatet av orskningsprojektet “Tillsammans för hållbara alternativ i en tid av kris”, finansierat av Formas.  

Författare: Dominika V. Polanska, docent i sociolog vid Södertörns högskola, Timothy Blackwell, postdoktor vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet,Ståle Holgersen, docent i kulturgeografi vid Örebro universitet, Åse Richard, doktorand i kulturgeografi Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet,Hannes Rolf, fil dr. i social välfärd vid Stockholms universitet samt Maria Wallstam, doktorand i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 13 000 studenter, cirka 70 program och 280 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.