Trots att bostadsrättsföreningars kostnader steg under föregående år har den genomsnittliga avgiften inte höjts. Effekten är ett betydligt lägre sparande. Det visar den årliga rapporten Stockholms bostadsrättsbarometer. Kommande år behöver föreningar dessutom hantera effekterna av hög inflation och dyrare lån.
– Ingen bostadsrättsförening är oberörd av konjunkturen, och kostnaderna kommer fortsätta att öka. Synen på avgiftens storlek behöver förändras i grunden. Frågan är inte om avgifterna ska upp, utan hur mycket, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm.
I rapporten Stockholms bostadsrättsbarometer 2023 har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsrättsföreningar, med närmare 100 000 lägenheter. Siffrorna visar att föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökade med fyra procent under föregående år, medan räntekostnaderna ökade med 20 procent. Den genomsnittliga avgiften har lämnats oförändrad, vilket resulterat i att sparandet till framtida underhåll sjunkit med 13 procent från föregående år, och med 26 procent de senaste två åren.
– Snittet på sparandet är långt under vår rekommenderade nivå. Därutöver kommer bostadsrättsföreningar att påverkas en lång tid framöver av påtagligt högre räntekostnader, och stora indexerade kostnadshöjningar. Det finns en tydlig eftersläpning i inflationen, säger Cecilia Jutell.
Med nollränta, låg inflation och låga energikostnader har det varit möjligt att hålla nere avgifterna. I dag är situationen en helt annan. Vid årsskiftet höjde drygt hälften av bostadsrättsföreningarna i underlaget avgiften, med i genomsnitt fem procent. Från 1 april höjde 15 procent avgiften, och från 1 juli har hittills sex procent aviserat avgiftshöjningar. Därutöver har villkorsändringar för p-platser, garage, förråd och lokaler ökat markant från tidigare år.
– Det tyder på en viss medvetenhet, men den är fortsatt alldeles för låg. Styrelser behöver förflytta fokus från vad avgiften är i dag, till vad den borde vara sett till sparbehovet och gällande räntenivå. Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell.
I rapporten redovisas ett genomsnitt av följande nyckeltal: avgifter, övriga intäkter, driftkostnader, tomträttsavgäld, sparande, skuldsättning, räntekostnad och räntenivåer.
