Efterfrågan på energieffektiva lösningar i byggbranschen är hög. Men så har det inte alltid varit. I den här artikeln diskuterar två av Cramos produktspecialister inom el och klimat hur byggbranschen förändras i takt med stigande elpriser och ökade krav på redovisad energianvändning.
Att energipriserna har stigit kraftigt under 2022 har knappast undgått någon. Småhusägare oroar sig över höga elräkningar och i media haglar tipsen tätt om hur man som privatperson kan minska sin användning. Men hur väl hushållas det med energin innan någon flyttar in? Produktspecialisten Johan Andersson på Cramo anser att byggbranschen har halkat efter den övriga fastighetsbranschen när det kommer till energieffektivisering:
– När ett lägenhetshus väl är klart är till exempel trappbelysningen styrd så att den inte drar el i onödan, vilket ju är jättebra. Men en stor del av den energi som en byggnad använder under en livstid går åt redan under byggtiden, även om det varierar beroende på storlek. Till exempel motsvarar effekten hos en enda byggfläkt lika många kilowatt som en vanlig lägenhet, och på ett stort bygge kan 50 fläktar vara igång samtidigt.
Bristande ekonomiska incitament har gjort byggbranschen senfärdig
Vad är det då som har hindrat byggbranschen från att driva på energieffektiviseringen – trots att byggprocessen står för en så stor del av en byggnads totala användning?
Johans kollega Anton Selander har under flera år uppmanat byggkunder att välja mer energieffektiva produkter och arbetssätt, men tycker att det tidigare har varit svårt att få gehör för förslagen. Ekonomiska incitament är en viktig förklaring, menar han:
– Rent krasst har byggarna inte haft några större ekonomiska drivkrafter att spara el eftersom elräkningen har gått till någon annan i slutändan. Framför allt mindre aktörer har ofta små marginaler i sina projekt. Då väljer de fläktar och annat utifrån hyreskostnad snarare än hur mycket energi de drar.
Ökade redovisningskrav har lett till ökad medvetenhet
Det är först på senare tid, med ökade krav på exempelvis klimatdeklaration för nya byggnader, som branschen har börjat vakna till, enligt Johan:
– Nu när allt ska deklareras är det mer fokus på klimatavtrycket för bygget som helhet. Vem som betalar elräkningen blir mindre viktigt.
Anton håller med, och är nöjd över att kunderna har börjat lyssna när han tipsar om energismarta lösningar:
– Man kommer inte undan med att slösa längre. Det är fler och fler som efterfrågar till exempel energisnål belysning. Trägen vinner, får man väl säga.
Både Johan och Anton tror att den ökade medvetenheten beror mer på de ökade redovisningskraven än på de stigande elpriserna. Priseffekten har inte hunnit slå igenom fullt ut hos alla aktörer ännu, menar de:
– Men det kan mycket väl komma ett ökat tryck från byggföretagens slutkunder framöver, säger Johan.
De ser också ett ökat samarbete mellan olika företag och yrkesgrupper; något som verkar vara en positiv bieffekt av att byggnadernas energianvändning nu ses mer som en helhet:
– Det har blivit vanligare att inte bara ‘se om sitt eget hus’ så att säga, utan planera mer tillsammans. Det tjänar alla på, avslutar Johan.
