Framtidens krav på hållbara byggnader, spårbarhet av det material vi använder och en effektiv digitaliserad byggprocess, kräver att det finns en gemensam globalt unik identifikation som följer byggproduktens hela livscykel.
Med anledning av det började Sveriges största byggföretag och branschorganisationer 2018 ställa krav på att använda GTIN som en standardiserad identifikation för byggprodukter.
Nu finns även en överenskommelse om regler för hur GTIN ska användas (GTIN Management Rules) som är speciellt anpassade för byggbranschen.
– Genom samarbetet, förslaget och beslutet tar vi ett gemensamt ansvar för en effektivare och smartare byggbransch och en hållbar samhällsbyggnad. Genom digitalisering och ökad spårbarhet skapar vi i praktiken också större möjligheter till mera cirkulära flöden inom byggbranschen, säger Jan Boström från SundaHus som varit projektledare för arbetsgruppen som tagit fram det anpassade regelverket.
För att praktiskt införa GTIN i byggbranschen i Sverige startade standardiseringsorganisationen GS1 Sweden tillsammans med branschföreträdare i Användargrupp Bygg ett arbete för att anpassa och komplettera det globala regelverket för GTIN-standarden. Det var inom ramen för denna användargrupp som beslutet om GTIN-regler anpassade för byggbranschen enhälligt fattades.
Utgångspunkten i gruppen har varit att se över vilka förändringar i en byggprodukt som har så pass stor påverkan någonstans i livscykeln att artikelnumret bör ändras. Utöver de tre vägledande principer som redan finns för GTIN har gruppen därför lagt till en fjärde princip som säger att om det finns en tydlig påverkan på underhåll, återanvändning eller kassering av produkten så ska en produkt byta artikelnummer. På så vis blir reglerna mera anpassade för hela livscykeln och skapar möjligheter för en mer cirkulär bransch.
SundaHus har tagit en aktiv roll i utvecklingen av standarden:
– Det känns jätteroligt att samarbeta och bidra till ökad spårbarhet på det här viset. Branschen var överens om att det behövdes en anpassning av de generella reglerna för GTIN, säger Jan Boström och fortsätter: – Inom användargruppen har vi diskuterat byggbranschens specifika behov och förutsättningar vilket slutligen ledde fram till förslaget. För SundaHus del är GTIN viktigt bland annat för att vi vill fortsätta och utveckla integrationer med andra system, något som vi redan gör med till exempel Svanens Husproduktsportal och olika byggmaterialhandlare. Med detta samarbete har vi nu lagt ännu en viktig pusselbit för ett obrutet flöde av miljöinformation och därmed skapat förutsättningar för en mer långsiktigt värdefull byggd miljö, avslutar Jan Boström.
