Hög byggtakt i kombination med en snabb utveckling av nya byggmaterial kräver god kontroll av valet av byggmaterial samt en förbättrad tillsyn av brandskyddet i det svenska bostadsbeståndet.
För att åstadkomma en mer hållbar framtida samhällbyggnation behöver vi nya vassa förslag och bättre samverkan mellan dem som tar fram dem; Kommittén för modernare byggregler lämnar sitt slutbetänkande i december och Boverket har ett nytt regeringsuppdrag att utforma nya byggregler i Sverige.
Det här anser Byggmaterialindustriernas Brandutskott.
Bostadsbyggandet i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt, samtidigt som de svenska brandskyddskraven på många sätt är förlegade. Frågan har blivit mer aktuell på grund av uppmärksammade katastrofer som branden i Grenfell Tower, men brandskyddet diskuteras tyvärr som en enskild parameter, snarare än avgörande för hållbar samhällsbyggnad.
Tusentals bränder varje år
Vi har årligen cirka 20 000 bränder i Sverige med cirka 100 dödade och 1000 skadade. Bränder står dessutom för stora miljöförorenande utsläpp, och återuppbyggnaden är kostsam – inte bara vad gäller mänskligt lidande och material, utan även genom betydande koldioxidutsläpp. De mätbara samhällskostnaderna för bränder uppgår enligt MSB till minst 6 miljarder kronor per år.
Byggmaterialindustrierna vill modernisera och förbättra brandskyddsreglerna. Framför allt för att slå vakt om människoliv, men vi bör inte nöja oss där. I vår strävan mot ett mer hållbart byggande måste vi också förhindra eller begränsa de enorma skadorna på byggnader, som har stora ekonomiska kostnader. Därför behöver vi tydligare byggregler och krav på uppföljning av byggnadernas hållbarhet.
I dag utgår inte Boverkets byggregler från ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhet nämns i Plan- och bygglagen, men de skarpa krav som ställs i byggprocessen är inte tillräckliga för att säkerställa brandsäkra och långsiktigt hållbara byggnader.
Farlig felanvändning
Det finns också stora brister i kunskapen om byggmaterialens brandegenskaper bland de verksamma i byggbranschen. Möjligheten att byta ut föreskrivet material till ”liknande” är en alltför vag beskrivning, och därför svårt. Felaktig hantering av det ersättande materialet kan få ohyggliga konsekvenser, vilket är exakt vad som hände vid Grenfellkatastrofen.
Byggmaterialindustrierna vill driva på en översyn av kontrollerna som görs i dag, utreda behoven och införa krav på att kontroller av bygget utförs av en oberoende tredje part, inte av entreprenören själv.
För ett mer hållbart, brandsäkert och därmed tryggare byggnadsbestånd behöver Kommittén för modernare byggregler i sina förslag och Boverket i sitt uppdrag därför göra följande:
Säkerställa att byggnader byggs och förvaltas hållbart. Kriterierna i Plan- och bygglagen för att få bygglov ska även innefatta en bedömning av byggnadens hållbarhet.
Föreslå beslut om att brandsäkerhetsreglerna i Plan- och byggförordningen utformas för att minska byggnaders miljöpåverkan och förlänga livslängden. I byggprocessen är det avgörande att brandsäkerhetsreglerna styr mot att minimera materiella skador i händelse av brand.
Föreslå beslut om att införa oberoende tredjepartskontroll av brandskydd i byggprocessen. Boverket bör ges i uppdrag att utforma regler för oberoende tredjepartskontroll av brandskydd som komplement till dagens egenkontroll för att höja brandsäkerheten.
Först när dessa åtgärder genomförts finns förutsättningarna för ett säkert och långsiktigt hållbart byggnadsbestånd. Det kommer att behövas för att spara liv, samhällsekonomi och minska byggnadsbeståndets klimatpåverkan.
/Byggmaterialindustriernas Brandutskott
Markus Peterson (Svensk Betong), Magnus Wallin (Kingspan), Mats Björs (Swedisol), Peter Johnson (Moelven Wood), Rickard Nilsson (Saint-Gobain) och Anneli Kouthoofd (Byggmaterialindustrierna)
Bild: Byggmaterialindustrierna
