I Sverige är budgivningsprocessen inte reglerad. En spekulant är inte bunden av sitt bud innan köpekontraktet är påskrivet av alla parter. När Mäklarsamfundet nu undersökt hur inställningen till någon form av bindande bud ser ut i fastighetsmäklarkåren visar det sig att drygt 60 procent av de svarande är positivt inställda till bindande bud.
Dagens system kan förenklat beskrivas som att köparen har rätt att hoppa av fram tills avtal är påskrivet och att säljaren har rätt välja till vem, när och hur som försäljningen ska ske. Budgivningsprocesser väcker ofta frågor och oro hos konsumenter, vilket bland annat märks på anmälningsstatistiken till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) där kategorin budgivning ofta är bland de vanligaste. I en nyligen genomförd medlemsundersökning ställde vi frågan hur våra medlemmar, Sveriges fastighetsmäklare, har för uppfattning om bindande bud i någon form. Det visade sig att majoriteten, 63 procent, av de svarande är positivt inställda.
– I både Danmark och Norge har man olika typer av bindande bud, men i Sverige är processen oreglerad. Vi vet att många konsumenter känner osäkerhet inför just budgivningsmomentet och där är bristen på tydliga regler en av flera delar som väcker frågor. Nu kan vi även konstatera att en stor del av fastighetsmäklarkåren är positivt inställda till bindande bud, säger Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet.
I våra nordiska grannländer är budgivningsprocessen mer regelstyrd. I Finland finns förvisso inga regler kring budgivningen men där brukar säljaren istället ange ett pris som överstiger det man är beredd att sälja för. Därefter lägger budgivarna oftast bud under utgångspriset. I Norge läggs buden med en tidsfrist. Budet blir bindande först när säljaren accepterar ett bud inom fristen.
Danmark finns en tidsfrist inom vilken spekulanter kan lämna bud. Under fristen kan budgivare ta tillbaka och ändra bud, men efter fristen är de bindande. Efter fristen har löpt ut har budgivaren med det vinnande budet sex dagar på sig att ångra sig. I så fall måste en procentsats av budets belopp betalas till säljaren. Alla bud är hemliga under fristen.
– De som förespråkar bindande bud menar att det skulle ge större trygghet för alla parter i processen och att endast de med köpintention och tillräcklig köpkraft skulle ge sig in i en budgivning. De som är emot pekar bland annat på att det finns en konsumentrisk i att binda upp en spekulant som kanske, på grund av rådande situation på bostadsmarknaden, måste delta i flera budgivningar samtidigt, fortsätter Björn Wellhagen.
Undersökningen pågick mellan 16-23 september 2019. Den har besvarats av 747 fastighetsmäklare över hela landet, vilket motsvarar cirka 13 procent av totalurvalet, 5612 registrerade fastighetsmäklare, ledamöter av Mäklarsamfundet.
Bild: Merio
