Svenska hushåll lägger 24,2 procent av sin disponibla inkomst på boendet, tredje mest i EU, knappt före Tyskland. Bara Grekland och Danmark ligger högre, och EU-snittet är 18,9 procent. Avståndet dit har vuxit från 0,8 procentenheter 2010 till 5,3 procentenheter 2025. Det visar Eurostats statistik, sammanställd av låneförmedlaren Trygga.
Boendekostnadens andel av inkomsten, högst i EU 2025:
Grekland: 34,6 procent
Danmark: 33,0 procent*
Sverige: 24,2 procent
Tyskland: 24,1 procent
Tjeckien: 21,4 procent
*Eurostat flaggar Danmarks värde för 2025 för ett brott i tidsserien, så det är inte helt jämförbart med tidigare år.
Se hela EU-listan och alla grafer på trygga.com/nyheter/boendekostnader-eu-2025/
– Boendet tar nästan var fjärde krona av svenskarnas inkomster. Och då ingår inte ens amorteringarna på bolånen, säger Viktor Ström på trygga.com.
Gapet mot EU mer än tredubblades redan före räntehöjningarna
År 2010 gick 22,3 procent av svenska hushålls inkomster till boendet, nära EU-snittets 21,5. Fram till 2022 rörde sig Sveriges andel utan tydlig riktning och var som högst 23,4 procent, medan snittet föll och gapet växte från 0,8 till 2,7 procentenheter. Efter 2022 steg Sveriges andel till som mest 24,6 procent 2024. Det året var gapet som störst, 5,4 procentenheter, och 2025 låg det på 5,3.
Tyngst för den som bor ensam
Ensamstående utan barn lägger 37,3 procent av inkomsten på boendet. Allra högst bland hushållstyperna ligger de som bor ensamma och har fyllt 65, med 38,8 procent, medan ensamstående med barn hamnar på 33,1. Par har en klart lägre andel än ensamhushållen, vilket framgår av uppdelningen per hushållstyp i den fullständiga analysen på trygga.com.
Under fattigdomsgränsen: nästan varannan krona
För hushåll under fattigdomsgränsen, 60 procent av medianinkomsten, går 47,3 procent av inkomsten till boendet. Över gränsen är andelen 20,2 procent.
Om måttet och datan
Måttet är boendekostnadens andel av hushållens disponibla inkomst, från EU:s undersökning av inkomster och levnadsvillkor (EU-SILC, datasetet ilc_mded01). Eurostat publicerade siffrorna i september 2026, med 2025 som senaste år. Den svenska delen samlas in av SCB.
Vad som ingår: hyra för hyresgäster respektive bolåneräntor för ägare, samt el, uppvärmning, vatten, underhåll, försäkring och obligatoriska avgifter. Bostadsbidrag är avräknade.
Siffran är i underkant för bolånehushåll: amorteringar ingår inte, och bolåneräntor räknas efter ränteavdrag. För svenska hushåll med bolån är den faktiska månadsutgiften alltså högre än måttet visar.
Räntekänslighet: eftersom bolåneräntor ingår i måttet slår ränteförändringar igenom i siffran, snabbast i länder där rörlig ränta är vanlig. Det är inte en felkälla utan en del av vad måttet mäter.
Jämförelsen mellan länder: i länder där många äger sin bostad utan lån är boendeutgiften verkligen låg; också det är vad måttet ska fånga. Skillnader på någon tiondels procentenhet mellan länder ligger inom den statistiska osäkerheten, och listan bör läsas som nivågrupper.
Startår och estimat: EU-snittet finns som serie från 2010, därför börjar jämförelsen där; snittets värden till och med 2018 är Eurostat-estimat. Gapökningen mellan Sverige och snittet håller oavsett vilket startår mellan 2010 och 2022 som väljs.
Osäkerhet: EU-SILC är en urvalsundersökning. Eurostat flaggar Danmarks och Luxemburgs värden för 2025 för brott i tidsserien och Litauens som preliminärt.
BIld av Bruno
