En miljardsmäll i form av höjda räntor väntar närmare 75 000 hushåll när deras bundna bostadslån löper ut. Enligt beräkningar från jämförelsetjänsten Zmarta riskerar deras ränteutgifter att öka med i snitt 22 600 kronor om året.
Cirka 75 000 hushåll hann binda räntan på sina bolån på fem år, strax innan inflations- och räntechocken slog till på sommaren 2022. Nu löper de fördelaktiga lånen ut och samma hushåll tvingas nu betala betydligt högre räntor.
Enligt beräkningar som jämförelsetjänsten Zmarta har gjort låg snitträntan på femåriga bindningstider på 1,6 procent mellan maj 2021 och april 2022. Nu börjar ett efter ett av lånen att löpa ut. Den som inte binder om lånen får automatiskt den rörliga tremånadersräntan. I juli låg rörligt i snitt på 2,73 procent, enligt Zmartas månatliga genomgång av bankernas snitträntor. För ett genomsnittligt bolån på två miljoner kronor betyder det ökade ränteutgifter på närmare 2 000 kronor mer i månaden.
– Det är en käftsmäll för väldigt många hushåll där men har vant sig vid betydligt lägre ränteutgifter. Nu vaknar de upp till en helt ny verklighet. För att mildra effekten av räntechocken behöver de snarast se över sina lån och jämföra räntor, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Räntesmäll på närmare två miljarder
Sammanlagt rör det sig om ökade ränteutgifter på drygt 1,6 miljarder kronor för de berörda hushållen, enligt Zmartas beräkningar. Det innebär samtidigt att staten får ökade utgifter för ränteavdraget med 490 miljoner kronor per år. Uträkningarna förutsätter emellertid att samtliga väljer rörligt. Skulle samma hushåll välja att binda om räntan på fem år igen, skulle det betyda en mer än fördubblad ränta på cirka 3,45 procent. Det skulle i sin tur kunna öka hushållens ränteutgifter med 2,7 miljarder kronor. Staten skulle i det scenariot få se sina utgifter för ränteavdragen öka med drygt 800 miljoner kronor.
– Det här gröper stora hål i både statens och många av hushållens plånböcker. Skulle nu räntorna stiga som marknaden spår just nu, innebär det än större ränteutgifter framöver. Det riskerar att lägga en våt filt över bostadsmarknaden och övriga ekonomin, säger Ola Söderlind på Zmarta.