Nyheter

Från spelbord till kontor: utmaningen att återbruka K-märkta nöjesfastigheter

På Kungsgatan 65 i Stockholm står en av stadens mest påkostade interiörer tom. Den K-märkta byggnaden Hasseln 1, uppförd 1918 som biografen Palladium och under drygt två decennier hem åt Casino Cosmopol, bytte ägare i mars 2026 när Alecta Fastigheter tillträdde med planer på kontor och evenemangslokaler. Affären sätter fingret på en fråga som blir allt vanligare för svenska fastighetsägare: vad gör man med en stor, specialanpassad lokal i bästa läge när verksamheten upphör och kunderna flyttar till nätet?

Avvecklingen av de statliga landbaserade casinona, som riksdagen beslutade om våren 2025, tömde centrala lägen i flera städer. Stockholm var sist ut i april 2025, medan Göteborg och Malmö stängde under 2024 och Sundsvall redan 2020. Bakgrunden är densamma som för många andra fysiska verksamheter: besöksantalet föll i takt med att spelandet flyttade online. Spelinspektionen redovisade att landbaserat kommersiellt spel omsatte runt 263 miljoner kronor under 2025, mot drygt 18 miljarder för kommersiellt onlinespel och vadhållning. När en så stor del av marknaden ligger hos digitala plattformar, däribland casino utan svensk licens, försvinner i praktiken efterfrågan på stora, specialbyggda spellokaler. Samma mönster känns igen från bankkontor och fysisk handel som lämnar dyra cityytor bakom sig.

Ett attraktivt läge med besvärliga förutsättningar

En central fastighet i toppläge är lockande på papperet, men en K-märkt byggnad ställer höga krav på den som ska bygga om. Antikvariska skyddsbestämmelser styr vad som får röras, och originaldetaljer som väggmålningar, materialval och rumsvolymer ska bevaras samtidigt som lokalen behöver klara moderna krav på ventilation, tillgänglighet och brandsäkerhet. För Hasseln 1, med drygt 5 300 kvadratmeter i en tidigare biosalong, blir det en grannlaga uppgift att foga in funktionella kontorsytor utan att förvanska kulturvärdena.

Energifrågan väger minst lika tungt. Äldre nöjesbyggnader är sällan ritade för dagens energikrav, och en övergång till kontor eller event kräver i regel nya system för värme, kyla och ventilation. Här möts två starka trender: skärpta krav på energieffektivisering och en växande vilja att återbruka i stället för att riva. Att behålla och uppgradera ett befintligt stomme- och fasadskal är både resurssnålare och, i ett kulturmärkt fall, ofta det enda tillåtna alternativet. Samma logik driver hur centrala cityfastigheter utvecklas för nya hyresgäster snarare än ersätts.

Från publik yta till flexibel arbetsplats

Vad lokalerna blir varierar med stad och läge. I Stockholm pekar planerna mot kontor och evenemang, i Malmö mot kultur. Gemensamt är att de stora, besöksanpassade ytor som en gång byggdes för publik verksamhet lämpar sig väl för mötesplatser, konferenser och öppna arbetsmiljöer. Värdet för fastighetsägaren ligger inte bara i kvadratmetrarna utan i adressen: lägen nära centralstationer och kommersiella stråk är svåra att ersätta, vilket håller uppe intresset även när ombyggnaden är både komplex och kostsam.

Den som lyckas förena bevarande med förnyelse vinner mest. Casino Cosmopols byggnader blir på så vis ett test på hur väl branschen klarar att ge gamla nöjespalats en ny funktion. Går omställningen i mål blir de tomma lokalerna inte en belastning utan en tillgång, och ett kvitto på att de mest hållbara projekten ofta är de som tar vara på det som redan står.