En genomsnittlig 25-åring har inte råd med mer än 10 kvadratmeter bostad i 111 av Sveriges 290 kommuner. I Stockholm räcker ekonomin till endast 1,9 kvadratmeter, i Göteborg 3,1 kvadratmeter och i Umeå 4,5 kvadratmeter.
Sverige bygger långt färre bostäder än vad som behövs samtidigt som trösklarna in på bostadsmarknaden blir allt högre för unga vuxna. För att synliggöra situationen har Riksbyggen tagit fram ett kvadratmeterindex som visar hur stor bostad en genomsnittlig 25-åring har råd att köpa utifrån medelinkomst, sparande, bolånevillkor och lokala bostadspriser.
– För många unga har vägen till ett eget hem blivit orimligt lång. Även den som arbetar och har en stabil inkomst kan ha svårt att spara ihop till kontantinsatsen eller få ekonomin att gå ihop för att köpa sin första bostad. Det riskerar att påverka allt från möjligheten att flytta hemifrån till att bilda familj och planera sin framtid, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.
Verkligheten är trång – och den finns i hela landet
I 111 svenska kommuner har en genomsnittlig 25-åring råd med mindre än 10 kvadratmeter bostad. Det innebär att stora grupper unga vuxna i praktiken stängs ute från den ordinarie bostadsmarknaden, särskilt i många tillväxtkommuner där efterfrågan på bostäder är hög.
För att förstå hur den pressade bostadsmarknaden påverkar unga vuxnas vardag och framtidsplaner har Riksbyggen även genomfört en undersökning bland unga. Den visar att drygt varannan ung upplever att bostadssituationen hindrar dem från att ta viktiga steg i livet, som att flytta ihop med en partner, bilda familj eller tacka ja till jobb eller studier *.
– Vi möter unga som gör allt ”rätt”: utbildar sig, arbetar och sparar pengar. Ändå räcker det inte för att få en egen bostad. När allt fler hänvisas till osäkra andrahandskontrakt eller tvingas till ofrivilligt hemmaboende är det ett tecken på att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska, säger Klara Eklund, förbundsordförande för Jagvillhabostad.nu.
En generation på väntläge
Bostadsfrågan handlar inte bara om tak över huvudet. När unga inte kan etablera sig på bostadsmarknaden påverkas arbetsmarknaden, rörligheten i samhället och människors framtidstro. Riksbyggen har länge efterlyst ett startlån för unga vuxna för att klara kontantinsatsen, som är ett av de största hindren till ett ägt boende, trots det höjda bolånetaket.
– För att fler unga ska kunna komma in på bostadsmarknaden behöver även bostadsbyggandet öka generellt. Varje ny bostad skapa en flyttkedja som gynnar unga, säger Johanna Frelin.
Fakta: Kvadratmeterindex 2025
Indexet visar hur stor bostad en genomsnittlig 25-åring har råd att köpa i Sveriges kommuner, baserat på inkomst, kontantinsats, bolånevillkor och lokala bostadspriser.
I 111 av Sveriges 290 kommuner har en genomsnittlig 25-åring råd med mindre än 10 kvadratmeter bostad. I Stockholm räcker ekonomin till 1,9 kvadratmeter, i Göteborg 3,1 kvadratmeter och i Umeå 4,5 kvadratmeter.
Störst bostad har unga råd med i Filipstad, Hofors och Fagersta kommun. Minst bostad har unga råd med i Stockholm, Solna och Sundbyberg.
För att visualisera resultatet har tre hus byggts i skala 1:1 utifrån hur många kvadratmeter en 25-åring har råd med i Stockholm (1,9 kvm), Göteborg (3,1 kvm) respektive Umeå (4,5 kvm). Husen visas i respektive stad under sommaren.
Kvadratmeterindexet omfattar de kommuner där det finns tillräckligt med bostads- och prisdata för att göra jämförbara beräkningar. Totalt ingår 209 kommuner.
