En ökad andel hushåll som äger sin bostad tar bolån upp till det nya bolånetaket. Andelen hushåll med nya bolåneavtal på upp till 90 procent ökade i april. Det visar SCB:s senaste finansmarknadsstatistik.
Den 1 april i år höjdes bolånetaket, vilket innebär att hushåll kan låna upp till 90 procent av marknadsvärdet på den bostad som de köper. Tidigare var gränsen 85 procent. I SCB:s finansmarknadsstatistik redovisas nu nya intervaller för bolån.
– Vi ser att andelen hushåll med nya och omförhandlade bolån i intervallet mellan 70 och 90 procent har ökat till 37 procent i april, från 35 procent månaden innan, säger Tove Åkerrén Ögren, nationalekonom på SCB.
I drygt tre år har SCB samlat in uppgifter om de svenska hushållens belåningsgrad, på uppdrag av Riksbanken.
Över 50 procent
– Vi kan se att 71 procent av hushållen med lån med bostad som säkerhet har en belåningsgrad på över 50 procent. Den största andelen har bolån på mellan 70 och 90 procent. Några hushåll ligger på en nivå över 90 procent, baserat på aktuell marknadsvärdering, säger Tove Åkerrén Ögren.
Belåningsgraden är storleken på ett bolån dividerat med värdet på säkerheten, det vill säga bostaden. Ett hushåll som tar ett bolån på 1,8 miljoner för att köpa en bostad för 2 miljoner kronor har alltså en belåningsgrad på 90 procent.
Statistiken visar att belåningsgraden har betydelse för vilken ränta hushållen får i sina nya bolåneavtal.
– I april har hushåll med en belåningsgrad på mellan 70 och 90 procent för lån på bostäder i snitt en ränta som ligger 0,1 procentenheter högre än hushållen med en belåningsgrad på mellan 50 och 70 procent, säger Tove Åkerrén Ögren.
Utvecklingen visar att andelen med belåningsgrad upp till 50 procent har minskat i april i år jämfört med samma månad 2023. Enligt finansmarknadsstatistiken för april i år har hushållen lånat 5 182 miljarder kronor totalt från banker och andra så kallade monetära finansinstitut, MFI, varav 4 291 miljarder kronor är lån till bostäder.
Fakta:
Statistiken om belåningsgrad för hushållens bolån bygger på en urvalsundersökning. Data kommer från banker och andra så kallade monetära finansinstitut, MFI, som har betydande poster för ut- och inlåning från hushåll och/eller icke-finansiella företag.
I urvalet ingår samtliga bostadsinstitut och ett urval av större svenskägda banker, kommun- och företagsfinansierande institut, finansbolag och svenska filialer till utländska banker.
I statistiken används aktuell marknadsvärdering för beräkning av belåningsgrad, vilket skiljer sig från den amorteringsgrundande belåningsgraden.
Bostadslån är lån från monetära finansinstitut till hushåll som tagits med säkerhet i bostad (småhus, äganderätt eller bostadsrätt). I Sverige samlas inte uppgifter om ändamål på lån, de uppskattas utifrån lånens säkerhet. Det innebär till exempel att blancolån som tas för bostadsköp inte ingår i statistiken.
Nya avtal avser avtal som ingåtts under den aktuella månaden. Här ingår alla finansiella avtal där villkor som påverkar räntan på in- eller utlåning för första gången bestäms. Dessutom ingår omförhandlingar av existerande lån och flytt av lån. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) betraktas inte som nya avtal.
I statistiken redovisas även skillnader på räntenivåer för hushåll med olika belåningsgrad. De nivåer som statistiken delas in i är belåningsgrader på 0 – 50 procent, 50 – 70 procent, 70 – 90 procent, 90 – 100 procent och över 100 procent.
Länkar
Bolåneräntor fortsätter stiga
Finansmarknadsstatistik
Rekordhög andel bolån med rörlig ränta
BIld av Anna Persson