Bodens laddhörn rymmer i dag mer än det gjorde för bara några år sedan. Yrkesverktygens batterier samsas med personliga produkter vid samma uttag, som powerbanken och elcykelbatteriet. Samtidigt har riskbilden förändrats.

Hanteringen runt omkring batterierna, inte enheterna i sig, avgör om ett batteri börjar alstra farligt hög värme innan dagen är slut.

Allt mer samlas vid laddplatsen 

Batteridrivna produkter på dagens byggarbetsplatser omfattar de sedvanliga handverktygen och fordonsbatterierna, men numera även exempelvis powerbanker, pannlampor, bluetooth-högtalare, elcyklar och liknande uppladdningsbara elprodukter.

Tidningen Brandsäkert har beskrivit hur andelen batteridrivna produkter ökat snabbt. Merparten av handhållna elverktyg har numera litiumjonbatteri istället för sladd.

Men bilden domineras inte längre av enbart yrkesverktygen. Marknaden för personliga konsumentprodukter med litiumjonbatteri har växt parallellt. En översikt över aktörer inom vape i Sverige är bara ett exempel som visar på dagens bredd av små engångs- och uppladdningsbara enheter.

Men det är inte enskilda produkttyper som driver risken. Det är blandningen av många små batterier på samma uttag som förändrar förutsättningarna.

Brandstatistiken ger bakgrunden 

För att förstå riskerna med batterier behöver de sättas i relation till övrig brandstatistik. Att en mängd uppladdningsbara produkter tillkommit vid laddstationen är ett nytt fenomen, men det innebär inte att bränder på byggen i sig är ett nytt problem. Under perioden 2013–2022 registrerades 289 bränder på svenska byggarbetsplatser. De tre vanligaste redovisade orsakerna var anlagda bränder, heta arbeten och fel i utrustning.

Fördelningen ser ut så här:

● Anlagda bränder: 83

● Heta arbeten: 35

● Fel i utrustning: 31

● Övriga orsaker: cirka 140

Det senaste året med tillgänglig statistik var 2022, då 38 bränder inträffade. Spannet under hela perioden har legat mellan 11 och 40 fall om året.

I den redovisade sammanställningen lyfts batterier inte fram som egen orsakskategori. Poängen här är dock inte att batterier dominerar i brandstatistiken, utan att fler laddade enheter skapar fler situationer där felhantering kan få stora följder. Risken för en brand i ett enskilt litiumjonbatteri är liten, men konsekvenserna kan bli väldigt stora när det väl sker.

Så bör laddning och förvaring hanteras på arbetsplatsen 

Det praktiska arbetet börjar med valet av laddare. Storstockholms brandförsvar lyfter fram CE-märkning och tillverkarens egna anvisningar som grundkrav, både för handverktyg och för personliga enheter. Underlaget ska vara svårantändligt. En presenning eller en arbetsbänk täckt av papper eller en kartong duger inte som laddningsplats oavsett hur bra det fungerat tidigare.

Övervakning är den andra grundpelaren. Ett batteri som börjar bli ovanligt varmt under laddning måste upptäckas innan termisk rusning tagit fart. Leta efter missfärgningar, spruckna kablar, utbuktningar eller onormal värmeutveckling. Handhållna elverktyg och små personliga enheter behöver behandlas med samma rutiner som tyngre batteripaket.

Större batterier och batterier till mer effektkrävande utrustning, exempelvis fordonsbatterier eller eltruckbatterier, ska laddas i specifika utrymmen med tillgång till släckutrustning. Sådana platser ska vara fria från brännbart material som trä eller papper, lätta att ventilera och ha brandbekämpningsutrustning lättillgängligt. Och utrymningsvägar ska aldrig användas för laddning.

När något börjar lukta bränt, pyra eller bli ovanligt hett: bryt laddningen om det kan göras säkert, larma räddningstjänst vid minsta osäkerhet och kyl med vatten när det är möjligt.

Vad som utlöser en termisk rusning 

Bakom råden om laddning, underlag och inspektion finns samma mekanism, det som kallas termisk rusning. Den initieras inte av sig själv.

Förloppet kan starta i ett batteri som har skadats fysiskt, till exempel av ett fall i golvet, en stöt mot en bordskant eller en törn. I andra fall har batteriet utsatts för mer värme än det tål, laddats med fel laddare eller drabbats av en intern kortslutning. Inuti battericellen sker då kemiska reaktioner okontrollerat och temperaturen stiger snabbt.

Temperaturen kan passera 150 till 250 grader. Vid den punkten är förloppet svårt att stoppa. Värmen spjälkar batterivätskan till brandfarliga gaser. Samtidigt frigörs syre. Det innebär att en brand kan fortgå även om extern lufttillförsel saknas.

Just detta gör batteribränder svåra att släcka och svåra att förutse. Ett skadat batteri kan utveckla brand långt efter själva skadetillfället, även om det till synes ser oförändrat ut. På en byggarbetsplats är det stötar, fall och felhantering vid laddning som kan utgöra bakomliggande orsak.

Skadade batterier och engångsapparater 

Storstockholms brandförsvar varnar för att en brand kan uppstå långt efter skadetillfället. Skadade produkter och batterier bör därför lämnas till återvinning snarast möjligt.

Engångselektronik behöver nämnas särskilt i den här genomgången. Engångsvape, små powerbanks, batterier i pannlampor och ficklampor är produkter som personalen sällan tänker på såsom innehållande batterier. De landar lätt i fel container när de slutat fungera. På bygget innebär det en egen risk. En uttjänt enhet som hamnar i blandsopor behandlas i praktiken inte som elavfall, trots att batteriet fortfarande kan innebära en brandrisk.

Enligt Naturvårdsverkets vägledning om producentansvar klassas denna typ av elektronik som liten elutrustning. Den hör hemma i fraktionen för elavfall, inte i blandavfall. Korrekt sortering är därför en del av brandsäkerheten på bygget. Hanteringen av det allra minsta batteriet är inte mindre viktig än hanteringen av det största. Samma grundprincip gäller hela vägen från laddplats till återvinning – brandrisken avgörs inte främst av batteriet i sig, utan av hur det hanteras.