Färre unga planerar att skaffa barn, seniorer ser inte att de kommer att flytta, yngre generationen känner sig mest otrygga och distansarbete hemifrån är normaliserat. Tillsammans förändrar dessa trender synen på både bostaden och livet i området runt omkring.

Det visar Bonavas nya boendeundersökning som är baserad på 4000 intervjuer i Sverige, Finland, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen – där Bonava är verksamt. Undersökningen visar också tydliga generationsskillnader i synen på framtidens boende.

 – Hur skapar vi hem och bostadsområden som människor vill bo i när färre unga planerar för barn, fler äldre inte tror på att boendet blir bättre med tiden och arbetslivet i högre grad permanent flyttar in i hemmet? Det här är frågor som hela samhället behöver ta in i stadsplaneringen. För att lyckas krävs nära samarbete mellan näringsliv, kommuner, politik och civilsamhälle, säger Anna Wenner, SVP Brand and Culture för Bonava AB.

Undersökningen, som har genomförts av insiktsbyrån VAKN, pekar ut trender som påverkar hur människor vill bo i dag och i framtiden. Resultaten sammanfattas i rapporten Happy Neighbourhood Report 2026. Här är några av de viktigaste insikterna:

Färre barn utmanar kärnfamiljsnormen

Det är sedan tidigare känt att färre barn föds. Undersökningen visar hur demografiska förändringar påverkar vad som efterfrågas i framtida bostäder och bostadsområden. Ungas livsval sker alltmer utanför den traditionella kärnfamiljsnormen. I genomsnitt uppger en av tre unga vuxna att de varken har eller planerar för barn – men skillnaderna mellan länderna är stora. I Finland är andelen 47 %, jämfört med 30 % i Tyskland, 26 % i Sverige och 24 % i Baltikum. Skillnaderna pekar mot gemensamma behov: bostäder som fungerar för fler livsstilar och sammanboende-konstellationer och som kan anpassas över livets olika skeden. Samtidigt blir det allt viktigare för politiken att förstå orsakerna till utvecklingen och hur denna samhällsutmaning kan mötas.

Seniorparadoxen – låg rörlighet bland äldre trots behov av nya boendealternativ

45 % i åldersgruppen 65 – 74 år uppger att de sannolikt inte kommer att flytta. Att få igång flyttkedjor och skapa rörlighet på bostadsmarknaden för den här gruppen är viktigt för att dämpa inlåsningseffekterna som blivit en stor samhällsutmaning. Det skulle även frigöra fler småhus som är eftertraktade bland barnfamiljer. För att göra det behövs fler attraktiva alternativ för de äldre, som blir allt fler under kommande år. 34 % i åldern 65 – 74 år som vill flytta uppger att de vill ha ett hem som är enklare att underhålla. Samtidigt är intresset för att bo i nybyggda bostadsområden lågt (26 %), jämfört med 20 – 29‑åringar (40 %). Resultatet visar också en låg framtidstro bland seniorer då man tror att den egna boendesituationen inte kommer att bli bättre i nästkommande boende. Tidigare analyser visar att traditionella, ålderssegregerade boendelösningar sällan upplevs som attraktiva alternativ. I stället framgår det att många seniorer efterfrågar bostäder och bostadsområden som upplevs trygga och levande så att man kan fortsätta leva ett aktivt liv.

Bostaden som arbetsplats – ett nytt normalläge

En annan tydlig trend är att arbetslivet, i samtliga sex länder, har flyttat in i hemmet för att stanna. 41 % av de svarande som har ett arbete jobbar på distans minst en dag i veckan, och nästan 27 % av alla svarande uppger att de vill ha en dedikerad arbetsplats i bostaden. Resultaten pekar på ett ökat behov av smarta, yteffektiva lösningar, där samma yta kan fylla flera funktioner. Samtidigt vill man inte kompromissa med trivsel eller priset på bostaden. Eftersom fler kvadratmetrar innebär högre kostnader, är det viktigt att planera smarta multifunktionella ytor för hemarbete. Ett annat alternativ är delade kontorsytor och undersökningen visar att hela 35 % av alla svarande kan tänka sig att dela coworking-yta med sina grannar.

Flexibilitet blir en central fråga i utvecklingen av framtidens bostäder – inte bara för unga eller barnfamiljer, utan över hela livscykeln. Möjligheten att förändra planlösningar, skapa arbetsytor eller anpassa bostaden efter nya behov blir allt viktigare i takt med att livsmönster förändras snabbare än tidigare. Det innebär att beslut om bostäders utformning som fattas idag behöver hålla och kunna anpassas över flera generationer.

Trygghet – den tydligaste gemensamma nämnaren

Trots skillnader mellan marknader och generationer framträder trygghet som en gemensam nämnare i resultaten från alla sex länder. I genomsnitt prioriterar 49 % ett säkert och trivsamt område när de väljer var de vill bo, och 75 % beskriver trygghet som avgörande för att vilja vistas utomhus i sitt närområde. Samtidigt visar rapporten ett tydligt generationsgap. 79 % i åldern 50 – 74 år uppger att de känner sig trygga i sitt område, jämfört med 63 % bland 20 – 29‑åringar.

Trygghetsfrågan är sedan länge en central del i utvecklingen av både bostäder och bostadsområden. Undersökningen visar att trygghet är en fråga som rör hela bostadsområdet och det sociala sammanhanget runt bostaden. Faktorer som rörelse, mötesplatser och hur gemensamma ytor utformas spelar stor roll för hur tryggt ett grannskap upplevs. Trygghetsutmaningarna kräver att vi hittar gemensamma lösningar med flera aktörer och med dem som ska bo och leva i området.

Undersökningen väcker en central fråga för bostads- och stadsutvecklingen: Hur skapar vi bostadsområden som upplevs trygga, levande och inkluderande – oavsett ålder och livssituation?