Trots prognoser om mer normala elpriser och regeringens utlovade högkostnadsskydd är en majoritet av landets bostadsägare oroliga för höga elkostnader i vinter, enligt SBAB:s undersökning Boägartempen. Efter de senaste årens stora höjningar av avgifterna för till exempel fjärrvärme, elnät och VA utgör även de en ekonomisk oro för majoriteten av landets bostadsägare.
Enligt SBAB:s senaste undersökning Boägartempen är drygt 7 av 10 bostadsägare oroliga över att elkostnaderna ska bli höga i vinter. 62 procent välkomnar det högkostnadsskydd som regeringen aviserat. Stödet ska utgå om det genomsnittliga elpriset under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde.
– Vintrarna 2022 och 2023 med skenande elpriser präglar sannolikt fortfarande många bostadsägare. Kanske minns man med fasa de höga elräkningarna och de kalla golv som följde av att inomhustemperaturen sänktes. Att oron är så stor trots regeringens aviserade högkostnadsskydd kan bero på att en del inte känner till taket och att det är relativt högt satt, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
– Förhoppningsvis är denna oro obefogad. Inför denna vinter pekar nämligen prognoserna på att vi liksom i fjol kommer att få mer normala elpriser och att regeringens högkostnadsskydd därför inte kommer att aktiveras. Samtidigt vet vi att prognoser kan slå fel, fortsätter Linda Hasselvik.
Det är inte bara elkostnaderna som oroar. 64 procent oroas också över att avgifterna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp ska höjas ytterligare. Enligt Nils Holgersson-rapporten ökade kostnaderna för denna typ av avgifter med 9,7 procent 2025 och 13 procent i fjol. Det har bostadsägarna känt av. Drygt 7 av 10 uppger i undersökningen att det påverkat deras privatekonomi. 17 procent uppger att det påverkat deras privatekonomi mycket eller väldigt mycket.
– För många bostadsägare har kostnaderna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp var för sig varit relativt små jämfört med exempelvis räntekostnaderna för bolånen. Men de kraftiga prisökningar vi sett för dessa tjänster de senaste åren har gjort att de tillsammans nu utgör en allt större del av privatekonomin. Att de som levererar fjärrvärme och elnät dessutom har en monopolliknande ställning kan ge en känsla av maktlöshet som spär på oron, avslutar Linda Hasselvik.
