Enligt ekobrottsmyndighetens senaste bedömning omsätter den grova ekonomiska brottsligheten i näringslivet 100 – 150 mdr kr/ år. Brottsligheten inom bygg drabbar särskilt utländska yrkesarbetare och snedvrider konkurrensen för de seriösa företagen.
– Via fördjupade bolagskontroller vet vi idag att seriösa företag som betalar korrekta löner, sociala avgifter och skatter har 30 – 45 procent högre personalkostnader än företag som satt fusket i system. Kriminaliteten inom bygg måste stoppas, säger Lars Svensson, koncernchef SH-koncernen och talesperson för nybildade Nätverket För Seriösa Byggare.
Nätverket som idag presenteras på DI debatt är starkt kritiskt mot svenska myndigheter men också arbetsmarknadens parter.
– Jämfört med Finland och Norge arbetar svenska myndigheter passivt, i stuprör och utan nödvändiga resurser men även arbetsgivarorganisationer och fackföreningar behöver lära av våra grannländer och börja samarbeta i dessa frågor, säger Erik Alteryd, vd för Hawila Bygg.
Nätverket menar att även byggbranschen behöver ta ett större ansvar för städarbetet. På nätverkets hemsida (nfsb.se) och nedan redovisas 12 konkreta åtgärder för en seriös och sund byggbransch.
– Det duger inte att endast peka finger åt andra. De som ansluter sig till nätverket åtar sig att visa vägen till en sund byggbransch genom att frivilligt implementera nätverkets 12-punktslista, säger Sture Nilsson, koncernchef för ByggPartnergruppen.
Alla som vill kan ansluta sig till nätverket. Företagen gör ett eget åtagande och tar ansvar för sin egen uppföljning. Det är frivilligt att delta i nätverkets sammankomster som har till syfte att stötta med erfarenhetsutbyte och kontinuerligt lärande.
– Nätverkets erfarenhetsutbyte kommer att genomföras i strukturerade former. För att undvika potentiella konflikter med rådande konkurrensregelverk har en dialog förts med Konkurrensverket, berättar Markus Brink, vd Brixly.
Nätverkets 12 punkter: (Beskrivs i sin helhet med förklaringar på nfsb.se)
1. Möjliggöra för särskilt utsedda fackligt förtroendevalda att göra fördjupade kontroller av underleverantörer.
2. Tillämpa ordnade rutiner för inskrivning av individer, föranmälan av företag, samt krav på minst 90% korrekt in- och utloggning.
3. Som huvudregel begränsa antalet underentreprenörer till endast två led.
4. Främja branschens långsiktiga kompetensförsörjning genom att ha en betydande andel egenanställda yrkesarbetare.
5. Endast upphandla ”riskföretag” (= företag med en hög andel utländsk arbetskraft med låg facklig organisationsgrad) efter särskilda kontroller.
6. Säkerställa korrekt lönesättning för utländska yrkesarbetare utifrån kompetens och erfarenhet.
7. Säkerställa att all utländsk arbetskraft har samordningsnummer och ställa krav på individuell redovisning av inbetalade skatter och sociala avgifter.
8. Genom kontroller av utlandsregistrerade företag stoppa förekomsten av ofrivilliga (och olagliga) ”falska egenföretagare”.
9. Frivilligt tillämpa reglerna för det statliga huvudentreprenörsansvaret för icke organiserad arbetskraft.
10. Stötta ”svenska modellen” genom att uppmuntra såväl svenska som utländska yrkesarbetare att bli medlem i facklig organisation och entreprenadföretag att bli medlem av arbetsgivarorganisation.
11. Säkerställa korrekt kontraktering av entreprenad respektive bemanning och att reglerna för respektive kategori efterlevs.
12. Säkerställa värdiga boendeförhållanden för utländska yrkesarbetare.
