Text: Eva Karlsson, VD Swegon Group

Sverige riskerar nu att tappa bort behovet av ett bra inomhusklimat i strävan att bygga energieffektivt. Boverkets nyligen införda tolkning av EUs direktiv om energiprestanda är ensidigt inriktade på energihushållning.

EU:s uppdaterade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) är tydligt. Vi ska inte välja mellan energieffektivitet och goda inomhusförhållanden. Avsikten är glasklar; byggnader ska inte bara undvika att göra människor sjuka. De ska aktivt främja hälsa och välbefinnande. Därför är EPBD ett viktigt och bra direktiv. Men i Boverkets tolkning till hur direktivet ska genomföras i Sverige får energieffektivitet en självklar och detaljerad plats, medan inomhusmiljön behandlas mer som en teknisk parameter. Här saknas tydliga gränsvärden för koldioxid, partiklar och andra föroreningar, liksom en fastslagen ambitionsnivå för vad som ska räknas som ett hälsosamt inomhusklimat.

Det märks särskilt i synen på ventilation. När energiprestanda kan förbättras genom att sänka luftflöden skapas ett incitament som riskerar att leda fel. Lägre ventilation sparar energi men kan samtidigt försämra koncentration, välbefinnande och i förlängningen hälsan. Det gäller inte minst i skolor, vårdmiljöer och äldreboenden.

Men energieffektivisering får inte uppnås genom minskad ventilation, eftersom det riskerar att försämra människors hälsa och inomhusmiljö. Boverkets nyligen införda regler strider mot direktivets anda och riskerar att skapa en ny generation byggnader där problemen inte syns i energistatistiken, men märks i form av trötthet, huvudvärk, sämre inlärning och större sjukfrånvaro.

I moderna byggnader kan luftkvalitet mätas i realtid och göras synlig för både användare och fastighetsägare. Men Boverket nöjer sig med att kräva att inomhusmiljön övervakas i vissa lokaler och byggnader, men inte att informationen görs tillgänglig för dem som bor, arbetar eller vistas där.

För att skapa byggnader som är hållbara i praktiken, inte bara på papperet, behöver Sverige:

• Sätta en tydlig ambitionsnivå för god inomhusmiljö.

• Säkerställa att energieffektivisering inte sker på bekostnad av inomhusklimatet.

• Knyta energiprestanda till faktiska inomhusförhållanden.

• Göra inomhusmiljön synlig och begriplig för användare.

Vi har alla möjligheter att göra rätt. Det Sverige behöver är ett regelverk som ser till helheten, där energieffektivitet och god inomhusmiljö inte ställs mot varandra, utan ses som två delar av samma hållbara byggnad. Det är dags att justera kursen och tänka om.