Skillnaderna i hur stor del av inkomsten som går till villalånet är stora runt om i landet. I Solna går över 40 procent av hushållets nettoinkomst till villalånekostnader för en genomsnittlig villa. I andra änden av skalan finns bland annat Åsele och Malå, där motsvarande andel är omkring tre procent. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank.

Med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster har Landshypotek Bank räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.

Stockholmsområdet sticker ut. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.

Samtidigt innebär det inte automatiskt att de hushåll som lägger störst del av inkomsten på bolånekostnader har minst pengar kvar att röra sig med. I flera kommuner med höga bostadspriser är inkomsterna också höga, vilket gör att marginalerna fortfarande kan vara relativt stora.

– Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chef Företagsansvar på Landshypotek Bank.

Det är framför allt i mindre kommuner i norra Sverige som villalånet tar en betydligt mindre del av inkomsten. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går omkring tre procent av hushållets nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa. I fler än 20 kommuner står villalånet för tio procent eller mindre av inkomsten, vilket ger hushållen helt andra ekonomiska marginaler.

Skillnaderna märks dock inte bara mellan storstad och landsbygd. Även inom samma län kan villapriser och inkomster skilja sig kraftigt mellan kommuner. I många fall kan hushåll därför förbättra sina ekonomiska marginaler utan att behöva flytta särskilt långt.

– Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Det behöver inte handla om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Även på länsnivå är skillnaderna stora. I Stockholms län går 31 procent av hushållens inkomster till villalånet, vilket är högst i landet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.