Machokulturen biter sig fast i den svenska samhällsbyggnadsbranschen. Årets Machoindex från Byggcheferna landar på 50 procent, vilket innebär att hälften av alla chefer upplever uttryck för machokultur på sin arbetsplats. Det vanligaste och mest akuta problemet är diskriminerande jargong – hela sju av tio chefer uppger det förekommer skämt om kön, etnicitet eller sexuell läggning.
Det oförändrade resultatet i årets Machoindex visar att utvecklingen har stagnerat. Sedan mätningarna inleddes 2020 har indexet stigit med fem procentenheter, vilket innebär att hälften av branschens chefer nu upplever en destruktiv kultur. Unga chefer och kvinnor är mest utsatta. Det största problemet är diskriminerande jargong. Hela 70 procent uppger att det förekommer skämt om etniskt ursprung, sexuell läggning eller kvinnor på deras arbetsplats. Skämt om ”hur kvinnor är” är mest utbredda och hör till vardagen för 17 procent av cheferna mellan 18 och 39 år, medan bara 13 procent i samma grupp svarar att de aldrig förekommer.
– Att sju av tio chefer vittnar om diskriminerande skämt visar att vi har en stor utmaning framför oss, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna. Humor ska samla människor, men upplevs i dag ofta som exkluderande. Om vi ska lösa branschens kompetensförsörjning måste vi arbeta mer aktivt med att förändra jargongen.
Machokulturen visar sig även i dolda strukturer och krav på tillgänglighet. Nio procent av cheferna instämmer i att familjelivet inte får stå i vägen för arbetet, en siffra som stiger till 16 procent bland kvinnor. Dessutom syns en oroväckande utveckling för kvinnliga chefers arbetsmiljö: andelen som upplever att det signalerar svaghet att be om råd har mer än fördubblats till nio procent, jämfört med två procent bland männen. Samtidigt upplever sju procent av kvinnorna att det betraktas som svagt att visa andra känslor än ilska och stolthet.
Det finns även en syn på att yttre attribut spelar roll; sju procent anser att god fysisk form krävs för att bli respekterad, en fördubbling sedan 2020 där kvinnor och chefer över 60 år är överrepresenterade.
– Det är bekymmersamt att kvinnliga chefer upplever en norm där de inte kan be om råd utan att riskera att framstå som svaga, säger Jeanet Corvinius. Att rådfråga varandra är helt grundläggande för både personlig utveckling och säkra arbetsplatser. När medarbetare känner att de behöver dölja osäkerhet tyder det på brister i den psykosociala arbetsmiljön.
Rapporten pekar samtidigt på en tydlig generationsklyfta. Bland chefer över 60 år uppger nära 40 procent att diskriminerande skämt aldrig förekommer, vilket tyder på att de som arbetat längst har en annan bild av verkligheten än de yngre. Byggcheferna betonar att de krävs ett systematiskt arbete från arbetsgivarna för att vända utvecklingen, bland annat genom att leva upp till lagkrav om jämställdhetsutbildning. Här utgör de unga cheferna branschens största hopp.
