För att motverka säkerhetshotande fastighetsinnehav tillsätts en utredning som ska föreslå ändringar i expropriationslagstiftningen, det vill säga den reglering som till exempel innebär att en fastighetsägare kan tvingas överlåta äganderätten till en fastighet.
Syftet är att säkerställa att Sverige kan agera när fastigheter riskerar att användas på ett sätt som hotar Sveriges säkerhet.
– Det här innebär att staten får ett nytt verktyg för att stoppa den som använder en fastighet för att till exempel planera sabotage eller för att spionera på Sverige. Vi ser att det finns situationer där fastighetsinnehav kan utgöra ett hot mot vårt land. Därför behöver vi se över lagstiftningen för att kunna agera mer kraftfullt när det krävs, säger försvarsminister Pål Jonson.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på Sveriges förmåga att skydda sig mot hot. Riskerna för att fastigheter utnyttjas för sabotage, underrättelseinhämtning eller andra säkerhetshotande aktiviteter måste kunna hanteras effektivt. Utredaren ska därför analysera hur ett nytt expropriationsändamål kan bidra till att motverka sådana risker och stärka Sveriges säkerhet.
Stärkt skydd mot säkerhetshot
I dag finns det begränsade möjligheter att expropriera fastigheter när innehavet kan innebära risker för Sveriges säkerhet. Den nya utredningen ska analysera gällande rätt och föreslå ett nytt expropriationsändamål som möjliggör åtgärder mot fastigheter som nyttjas på ett sätt som utgör ett säkerhetshot.
Utredaren ska bland annat:
Kartlägga vilka möjligheter som finns enligt gällande rätt att expropriera fastigheter som kan utgöra ett säkerhetshot.
Föreslå ett nytt expropriationsändamål som möjliggör expropriation för att motverka risker för Sveriges säkerhet.
Analysera vilka förutsättningar som ska gälla för att åtgärder enligt det nya ändamålet ska kunna vidtas.
Utreda vilken ersättning som ska utges vid tillämpning av det nya ändamålet.
Säkerställa att förslagen är förenliga med egendomsskyddet i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Utredningen ska även lämna nödvändiga författningsförslag för att genomföra de föreslagna ändringarna.
Hovrättsrådet Henrik Matz har utsetts till utredare.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
BIld av Bruno