Det är betydligt fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 52 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 32 procent tror på stillastående priser.
Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 2,0 procent högre om ett år och 4,6 procent högre om 3 år. Det kan jämföras med 1,9 respektive 4,7 vid mätningen föregående kvartal.
– Vid vår förra mätning i februari steg bostadsägarnas optimism för en prisuppgång på sina bostäder tydligt, vilket då kunde tolkas som ett tecken på förväntningar om allmänt ljusare ekonomiska tider. Förväntningarna i maj ligger kvar på ungefär samma nivåer trots den eskalerande oron i omvärlden sedan dess. Samtidigt är prisförväntningarna knappt hälften så höga jämfört med våra egna prognoser, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Tydlig majoritet tror på stigande bostadspriser på ett års sikt
Sifo har, på SBAB:s uppdrag, frågat drygt 1 000 bostadsägare vad de tror om bostadsprisernas utveckling framöver (se tabell 1). Indextalet HPE (Housing Price Expectations) som fångar skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive fallande priser på ett års sikt är positivt (se diagram 1). Resultatet visar att 52 procent av de svarande tror på stigande priser medan 4 procent i stället tror på fallande priser. 32 procent tror på stillastående priser. Jämfört med föregående kvartal är skillnaderna små.
Bland dem som tror på stigande priser anger de flesta hög efterfrågan, följt av minskade krav på bankernas kreditgivning (till exempel sänkt bolånetak och amorteringskrav, regeländringar som också skedde den 1 april).
Bland det fåtal som i stället tror på fallande priser anges stigande räntor vara det huvudsakliga skälet till det. Jämfört med föregående kvartal är det i denna, förvisso lilla, grupp nu en betydligt större andel (55 jämfört med 38 procent) som anger stigande räntor som skäl för fallande priser.
– Det är förvisso få bostadsägare som tror på fallande bostadspriser framöver. Men i denna lilla grupp finns, jämfört med föregående kvartal, en tydligt ökad förväntan om stigande räntor som skäl för en sådan prisnedgång. Det är troligen oro för stigande inflation i kölvattnet av Mellanösternkonflikten, och Riksbankens räntesvar på detta, som ligger bakom den stora förändringen här, säger Robert Boije.
Priserna uppskattas stiga med 2 procent på 1 års sikt
Den skattade genomsnittliga prisökningen på ett års sikt ligger på 2,0 procent, vilket är en marginell uppgång från 1,9 procent vid mätningen föregående kvartal. Motsvarande siffror för prisförändringen på 3 års sikt är 4,6 procent, att jämföra med 4,7 procent föregående kvartal. Förändringarna är således små jämfört med föregående kvartal.
– I vår senaste egna prognos bedömer vi att bostadspriserna stiger med mellan 4 och 5 procent både i år och kommande år. Det är i linje med flera andra prognosmakares aktuella bedömningar. Sett ur det ljuset har bostadsägarna måttfulla förväntningar på bostadspriserna framöver, säger Robert Boije.
– Det har varit mycket diskussion om att höjningen av bolånetaket och sänkningen av amorteringskravet den 1 april kan komma att pressa upp bostadspriserna så mycket att den avsedda positiva effekten av regeländringarna uteblir. De verkar i varje fall inte bostadsägarna tro, säger Robert Boije.
