Byggstarterna av nyproduktionsprojekt steg med 1,0 procent mellan mars och april enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet steg med 1,4 procent medan övrigt byggande steg med 0,8 procent. De senaste tolv månaderna har Byggstartsindikatorn stigit med 3,7 procent.
Bostadsindikatorn har ökat med 10 procent medan Indikatorn för övrigt byggande stigit 1 procent. Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader.
Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare. Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, steg med 1,0 procent under april, vilket var samma takt som under föregående månad.
Föregående månadsutfall har reviderats upp för både bostäder och övriga byggnader. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten 3,7 procent i april, en uppgång från förra månaden.
– Byggstartsindikatorn steg även under april. Indikatorn har nu varit svagt uppåtgående i sex månader. Osäkerheten kring hur mycket det faktiskt byggs i vissa projekt, eller om de bara är byggstartade på pappret, kvarstår men läget ser definitivt lite ljusare ut nu än tidigare, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.
Bostadsbyggstarterna har återhämtat sig något
Byggstartsindikatorn för bostäder steg med 1,4 procent under april. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 9,6 procent högre. Tidigare månadsutfall har reviderats upp en del men utfallen signalerar fortfarande en botten under hösten följt av en återhämtning under vintern och våren.
Stockholmsregionen förefaller vara den region där återhämtningen varit starkast.
– Bostadsindikatorn är nu tillbaka på de nivåer den låg på under början av våren 2023. Den ligger dock bara på lite drygt hälften av den genomsnittliga nivån för perioden 2015-22. Så det är fortfarande mycket att återhämta och en fallande projekteringstakt talar för att det kommer att ta tid, fortsätter Tor Borg.
Årstakten håller sig över 20 000 byggstartade bostäder
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Byggstartsindikatorn signalerar en årstakt på omkring 21 000 byggstartade bostäder för 2023, att jämföra med den officiella statistiken som preliminärt visar 29 000. Indikatorn signalerar i dagsläget att årstakten under våren och sommaren kommer att öka till 24 000, konstaterar Tor Borg.
Nedgång i övriga byggsektorer
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 0,8 procent under april, något högre än månaden dessförinnan. Efter en nedgång under vintern har indikatorn vänt uppåt de senaste två månaderna. Årstakten var 0,9 procent i april vilket är lägre än förra månaden.
– Byggstartsindikatorn för byggandet utanför bostadssektorn ligger kvar på höga nivåer, även om uppgången mattats av. Större industriprojekt bidrar till den höga byggstartsaktiviteten, avslutar Tor Borg.
Nyproduktionsprojekt för nästan 161 miljarder kronor har byggstartats under de senaste tolv månaderna
Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 44,9 mdkr.
Det är en nedgång med 1,8 mdkr sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 115,8 mdkr, en uppgång med 35,3 mdkr.
Foto: ทองศุกร์ สาสิม
