Det saknas idag effektiva verktyg för att förhindra att oseriösa företag tilldelas kontrakt i offentliga upphandlingar. Konsekvensen är att skattemedel bidrar till den ökande arbetslivskriminaliteten. Med bättre förutsättningar, exempelvis möjlighet att kontrollera leverantörer i upphandlingar och valfrihetssystem, kan fler oseriösa aktörer stoppas. Därför välkomnar Upphandlingsmyndigheten flera av förslagen i promemorian En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter.
Det förslag till system för leverantörskontroll som lämnas i betänkandet är ett viktigt första steg för att förbättra förutsättningarna för en effektiv kontroll av leverantörer, skriver Upphandlingsmyndigheten i sitt remissvar på promemorian En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43).
– Det handlar ytterst om förtroendet för hur det offentliga använder de 900 miljarder skattekronor som årligen går till inköp. Skattebetalarna och näringslivet ska kunna lita på att det råder sund konkurrens på den offentliga marknaden. Oseriösa aktörer ska inte kunna vinna upphandlingar, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat svårigheterna att systematiskt kunna kontrollera regelefterlevnaden och seriositeten hos de företag som lämnar anbud i offentliga upphandlingar. Redan i mars 2017 skickade myndigheten tillsammans med Polismyndigheten en skrivelse till Finansdepartementet. Myndigheterna pekade i skrivelsen på behovet av registerkontroll för att förhindra att oseriösa och kriminella aktörer deltar i offentliga upphandlingar.
– I dagsläget saknas bland annat rättsligt utrymme för upphandlande organisationer att kontrollera företrädare i belastningsregistret. En tillräcklig kontroll kan med andra ord inte göras i praktiken, säger Sophia Anderberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten är också positiv till att utredningen föreslår en reglering avseende rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning.
– Det är en förutsättning för att krav på arbetsrättsliga villkor ska kunna beaktas i enlighet med lagstiftningen och det är angeläget att regleringen träder i kraft så snart som möjligt, avslutar Sophia Anderberg.
Upphandlingsmyndigheten vill se fler åtgärder än de som föreslås i promemorian. Ett exempel är att det behövs en översyn av regleringen vad gäller befintliga uteslutningsgrunder. Dagens reglering är inte samhällsekonomiskt effektiv, enligt myndigheten.
Foto: Jenny Drakenlind
