Långtidsarbetslösheten i Sverige är historiskt hög och många individer står utan självförsörjning. I en ny rapport som tagits fram i samverkan mellan Entreprenörskapsforum och Företagarna hittas förklaringar till detta i bristande färdigheter och kompetens hos de arbetssökande liksom i höga anställningskostnader.
Enligt en enkät riktad till Företagarnas medlemspanel uppger 60 procent höga arbetsgivaravgifter som ett av de största hindren för företag som vill nyanställa och expandera. Knappt hälften hänvisar till sjuklöneansvaret.
Rapportförfattarna efterlyser en reformagenda som gör det lättare att anställa för mindre och växande företag genom sänkta kostnader och minskad regelbörda. Dessutom lyftsatt självförsörjning måste vara huvudprincipen för integration och etablering på arbetsmarknaden.
I rapporten Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – Vilka hinder ser företagen för att anställa? går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar förslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.
– Svensk arbetsmarknad har ett dualt problem: dels kompetensbrist som är konkurrens- och välståndshämmande, dels ett betydande ekonomiskt utanförskap med hög arbetslöshet och många som saknar självförsörjning, säger Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS samt en av rapportförfattarna.
Många arbetssökande saknar rätt attityd (36 procent), rätt utbildning (22 procent respektive yrkeserfarenhet (16 procent)
– Vart tredje företag i undersökningen upplever svårigheter att hitta lämplig arbetskraft och ser brister i upplevda färdigheter, säger Erik Ageberg, expert på socialförsäkringar och arbetsmarknad vid Företagarna och en av rapportförfattarna.
Med utgångspunkt från forskning och enkätsvar från Företagarnas medlemspanel, som presenteras i rapporten, föreslår författarna följande för att stärka incitamenten för företag att anställa:
Sverige bör undersöka att införa en lagstadgad minimilön.
De mindre och växande företagens sjuklöneansvar bör begränsas genom att höja ersättningen för sjuklönekostnader i linje med den beräkningsmodell som infördes temporärt i samband med covidpandemin 2020. Ersättning för sjuklönekostnader bör krediteras arbetsgivaren månatligen i stället för, som idag, årligen.
Administrativa krav kopplade till arbetsgivares rehabiliteringsansvar behöver minska. Arbetsgivare med färre än tio anställda bör undantas från kravet på att upprätta en plan för återgång i arbete, en så kallad rehabiliteringsplan.
Det bör underlättas för mindre och växande företag att ta rehabiliteringsansvar och värna anställdas hälsa genom att slopa förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.
Systemet med personalliggare försvårar möjligheten att anställa, i synnerhet för individer som står långt från arbetsmarknaden. Systemet med personalliggare bör slopas.
Möjlighet till tidsbegränsade anställningar behöver värnas och ytterligare undantag från turordningsreglerna för företag som inte omfattas av kollektivavtal bör undersökas. Även kostnader och regelverk förknippade med uppsägning på grund av personliga skäl behöver förtydligas.
Ladda ned rapporten:
