Umeå kommun ställer sig bakom avtalet om att gå in som huvudmedlem i Kvarkenrådet enligt samarbetsformen Europeisk Gruppering för Territoriellt Samarbete, EGTS, som är EU:s juridiska verktyg för gränsöverskridande samverkan. Detta enligt ett beslut i kommunstyrelsen.
– Det här är en viktig förändring av organisationen Kvarkenrådet, eftersom organisationsformen EGTS ger rådet nya möjligheter att som juridisk person fatta beslut och att bedriva sin verksamhet. Utöver Umeå kommun går nio andra kommuner och regionförbund in i organisationen som huvudmedlemmar, vilket är väldigt positivt, säger Hans Lindberg (S), ordförande i kommunstyrelsen, Umeå kommun.
Samarbetsformen Europeisk Gruppering för Territoriellt Samarbete (EGTS) är EU:s juridiska verktyg för gränsöverskridande samverkan. Det ger aktörer i två eller flera medlemsstater möjlighet att arbeta tillsammans i en gemensam struktur som är en juridisk person, vilket ska underlätta det gränsöverskridande samarbetet.
Kvarkenrådet har de senaste åren arbetat för att ombilda organisationen från en ideell förening till en EGTS. Precis som Umeå kommun har även Vasa, Jakobstad, Karleby, Seinäjoki och Örnsköldsviks kommun, Region Västerbotten, Mellersta Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund och Österbottens förbund, beslutat att inträda som huvudmedlemmar. Nu, i nästa steg, ska respektive kommun och regionförbund formellt ställa sig bakom avtal om grundande av Kvarkenrådet EGTS och dess stadgar, samt meddela detta till Regeringskansliet i Sverige eller Arbets- och Näringsministeriet i Finland.
Enligt dagens beslut godkänner kommunstyrelsen avtalet om grundande av Kvarkenrådet EGTS, dess stadgar, samt att betala en medlemsavgift på 40 000 euro per år.
Ett första konstituerande årsmöte för Kvarkenrådet EGTS kan förhoppningsvis hållas under våren 2020. I rådet kommer Umeå kommun att representeras av kommunstyrelsens ordförande, Hans Lindberg (S).
Bild av Alexas_Fotos från Pixabay
