Den svenska konjunkturen är stark och inflationen vid målet på 2 procent. Snabbt stigande energipriser har bidragit till att driva upp inflationen. Bortsett från energipriserna är inflationstrycket ännu måttligt. Eftersom det är viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv.
Riksbankens direktion har därför beslutat att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent. Utvecklas ekonomin som väntat finns det snart utrymme att långsamt minska stödet från penningpolitiken. Prognosen indikerar att reporäntan hålls oförändrad även vid det penningpolitiska mötet i oktober och därefter höjs med 0,25 procentenheter antingen i december eller i februari.
Gynnsam konjunktur, svensk inflation vid målet
De samlade konjunkturutsikterna är i stort sett oförändrade sedan den penningpolitiska rapporten i juli. Den globala konjunkturen är fortsatt gynnsam, även om osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor. Inflationstrycket i omvärlden är måttligt men väntas stiga framöver. Penningpolitiken i omvärlden är expansiv.
Svensk ekonomi har under en längre tid utvecklats starkt. Inflationen är nära målet på
2 procent men det beror till stor del på de snabbt stigande energipriserna. Olika mått på underliggande inflation tyder på att inflationstrycket är fortsatt måttligt. Den starka konjunkturen ger dock goda förutsättningar för att inflationstrycket ska stiga. KPIF-inflationen väntas därför ligga kvar nära målet även när ökningstakten i energipriserna dämpas.
Det är viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna. Penningpolitiken behöver därför vara fortsatt expansiv och direktionen har beslutat att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent, i linje med prognosen i juli. Utvecklas ekonomin som väntat finns det snart utrymme att långsamt minska stödet från penningpolitiken. Prognosen för reporäntan indikerar att räntan hålls oförändrad även vid det penningpolitiska mötet i oktober och därefter höjs med 0,25 procentenheter, antingen i december eller i februari. Riksbankens innehav av statsobligationer uppgår till drygt 330 miljarder kronor i nominellt belopp. Tills vidare återinvesteras förfall och kupongbetalningar i obligationsportföljen. Sammantaget kommer penningpolitiken att fortsätta vara expansiv under lång tid framöver.
Penningpolitiken behöver gå försiktigt fram
Riksbanken har fortsatt stor vaksamhet på hur inflationstrycket i ekonomin utvecklas. Kronans växelkurs har också betydelse för inflationen och det är viktigt att kronan utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen förblir nära målet. Därtill kvarstår en betydande osäkerhet kring omvärldsutvecklingen. Riskerna för en allt för låg inflation förtjänar särskilt stor uppmärksamhet eftersom det vid rådande räntenivåer är svårare att hantera en inflation som blir för låg än en som blir för hög. Om förutsättningarna för inflationen skulle ändras har direktionen beredskap att anpassa penningpolitiken.
Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning
Det låga ränteläget bidrar till att öka riskerna kopplade till hushållens höga och stigande skuldsättning. Samtidigt kvarstår de grundläggande orsakerna till att skuldsättningen blivit så hög. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar behövs därför åtgärder inom bostadspolitiken och skattepolitiken och, vid behov, inom makrotillsynen.
