Örebro är årets arkitekturkommun 2017, tätt följd av Växjö och Malmö. Topptrion förenas i att de lyckas kombinera en hög byggtakt i förhållande till bostadsbehov med bra villkor för att utveckla arkitekturen i kommunen. Det visar en ny rapport som analysföretaget Evimetrix tagit fram på uppdrag av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.
– Kommunerna har en nyckelroll för att möjliggöra bostadsbyggandet, men även att se till att det vi bygger blir så bra som möjligt. Utmaningen är inte att endast bygga många bostäder – med byggandet formar vi våra framtida städer och livsmiljöer. Och i dem ska vi inte bara bo utan även leva, trivas och må bra, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter.
Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun bygger på två olika komponenter. Ett index som bygger på enkätsvar från Sveriges arkitektkår där de bedömt hur bra kommunen arbetar med arkitektur. Och en del där offentlig statistik värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet.
– Det är utmärkt att det byggs mer än på många år, men i den politiska debatten handlar alltför mycket om kvantitet och för lite om vad som byggs och till vilken kvalitet. Därför är det viktigt att undersöka vilka kommuner som lyckas förena en hög byggtakt med goda villkor för arkitektoniska värden. Den kombinationen har varit en strävan för HSB sedan starten för snart hundra år sedan, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.
Här följer listan på de 20 högst placerade arkitekturkommunerna (sammanvägt indexvärde inom parentes):
1.Örebro (73,5)
2.Växjö (73,3)
3.Malmö (71,6)
4.Lund (69,7)
5.Linköping (68,1)
6.Solna (67,5)
7.Falkenberg (66,1)
8.Uppsala (65,3)
9.Mölndal (65,2)
10.Norrköping (64,9)
11.Västerås (64,8)
12.Kalmar (64,6)
13.Knivsta (64,3)
14.Ulricehamn (64,2)
15.Sollentuna (63,8)
16.Skövde (63,6)
17.Nacka (63,4)
18.Karlskrona (62,7)
19.Borås (62,5)
20.Kristianstad (62,5)
Redaktionen
