Om några veckor är det dags för nästan en halv miljon ungdomar att rösta för första gången. Hur ser den här generationen på sina utsikter på bostadsmarknaden? I Mäklarsamfundets nya rapport Bostadsångest och bostadsdrömmar har vi frågat 1 000 förstagångsväljare om sparande, konsumtionsmönster, boendeform och bostadspolitik.

Många unga tror att de kommer kunna köpa en bostad, men skillnaderna i gruppen är stora. Exempelvis uppger sex av tio som vuxit upp i ägt boende att deras föräldrar sparat pengar åt dem. Bland dem som vuxit upp i hyresrätt är det bara två av tio.

– Om möjligheten att äga sitt boende i allt högre grad avgörs av föräldrarnas ekonomi riskerar bostadsmarknaden att befästa sociala skillnader. Det första steget in på bostadsmarknaden håller på att bli en klassfråga, säger Amanda Göthberg, omvärldsanalytiker på Mäklarsamfundet.

Fem snabba resultat från rapporten

63 procent tror att de kommer kunna köpa en bostad innan de fyller 30 år.

Nästan tre av fyra tycker att det är ganska eller mycket realistiskt att spara ihop till en kontantinsats.

53 procent uppger att föräldrar eller nära anhöriga har sparat pengar åt dem. Bland unga som vuxit upp i ägt boende gäller det sex av tio, jämfört med omkring två av tio bland dem som vuxit upp i hyresrätt.

58 procent tycker att politikerna gör för lite för att hjälpa unga in på bostadsmarknaden.

Unga med pessimistiska bostadsutsikter ägnar sig inte oftare åt spekulativa investeringar, men använder betydligt oftare kredit, avbetalning och ”köp nu, betala sen” för sin konsumtion.

Utsikterna på bostadsmarknaden påverkar mer än boendet

Internationell forskning från bland annat University of Chicago och Northwestern University har pekat på att höga trösklar till bostadsmarknaden kan påverka ungas ekonomiska beteenden. När bostadsägande upplevs som ouppnåeligt riskerar arbete och långsiktigt sparande att upplevas som mindre meningsfullt, samtidigt som mer kortsiktiga ekonomiska strategier kan bli mer lockande. Fenomenet har beskrivits som ”finansiell nihilism”.

Mäklarsamfundets undersökning visar liknande tendenser bland svenska unga. Bland dem som tycker att det är helt orealistiskt att spara ihop till en kontantinsats uppger 73 procent att det är svårt att motivera sig att spara. 77 procent säger att de hellre njuter av livet nu än sparar till framtiden och tre av tio uppger att de anstränger sig mindre eftersom de ändå inte tror att de kommer kunna köpa en bostad.

– Bostadsmarknaden handlar inte bara om tak över huvudet. Våra resultat tyder på att tron på möjligheten att äga sitt boende hänger samman med något större: om det känns meningsfullt att spara, anstränga sig och planera för framtiden. Om den konventionella vägen till den egna bostaden upplevs som stängd riskerar också tilltron till de ekonomiska spelreglerna att försvagas, säger Amanda Göthberg.

Samtidigt går resultaten delvis på tvärs mot den internationella bilden när det gäller ekonomiskt risktagande. Kryptovalutor, daytrading och andra högriskinvesteringar är vanligare bland unga som är optimistiska om sina ekonomiska möjligheter. Den tydligaste skillnaden mellan pessimister och optimister bland unga finns istället i vardagskonsumtionen. Nästan hälften av dem som ser sparande till en kontantinsats som orealistiskt har använt ”köp nu, betala sen”-tjänster under det senaste året. De använder också oftare avbetalningar och lån från familj och vänner.

– Det hoppfulla är att bostadsdrömmen fortfarande lever. Unga sparar, planerar och är beredda att göra uppoffringar för att kunna köpa en bostad. Problemet är att startlinjen ser väldigt olika ut. Vägen till den första bostaden ska inte avgöras av vilken boendeform man råkade växa upp i, säger Amanda Göthberg.

Om rapporten
Rapporten bygger på en undersökning med 1 000 förstagångsväljare, födda 2004–2008. Intervjuerna genomfördes i Norstats Sverigepanel samt genom Kivra under mars och april 2026. Urvalet är slumpmässigt och kvoterat med avseende på kön, ålder och geografi.

Hela rapporten Bostadsångest och bostadsdrömmar finns att läsa här.