När kraven på byggnaders klimatpåverkan och energiprestanda skärps ökar behovet av tillförlitliga data från fler delar av fastigheten. För VVS-branschen innebär det att pumpar, styrsystem och andra tekniska installationer får en mer central roll – inte bara för att minska energianvändningen, utan också för att kunna dokumentera den.
I Sverige gäller sedan 2022 krav på klimatdeklaration för nya byggnader och Boverket har nyligen lämnat förslag om ytterligare skärpningar kopplade till gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Samtidigt ställer EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) krav på redovisning av byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, där Boverket har föreslagit att de nya kraven ska införas successivt från 2028.
För fastighetsägare, byggherrar och projektörer innebär utvecklingen att dokumentation blir en allt viktigare del av både projektering, upphandling och drift. Det gäller inte minst i de tekniska systemen, där val av produkter, styrning och energieffektiv drift påverkar byggnadens totala prestanda över tid.
– Vi ser att dokumentationsfrågan snabbt blir mer konkret. Det räcker inte längre att bara välja energieffektiva lösningar, utan man ska kunna visa vilken påverkan de har och hur de presterar i drift. Kraven på transparens ökar snabbt, både från myndigheter och från marknaden, säger John Ove Laksberg, Sales Director CBS (Commercial Building Services) på Grundfos.
Mer data krävs från fler delar av byggnaden
Utvecklingen drivs dels av nya regelverk, dels av att fler byggprojekt arbetar med miljöcertifieringar som BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. Samtidigt flyttas fokus successivt från beräknad energiprestanda till faktisk drift och uppföljning.
För Grundfos innebär det att produkter och system behöver bidra på två nivåer: genom låg energianvändning i vardagen och genom dokumentation som gör det möjligt att följa upp besluten över tid.
– Produktspecifika EPD:er och annan miljödata blir allt viktigare i projektering och upphandling. Vi märker att de i många projekt redan är en hygienfaktor. Därför arbetar vi aktivt med att kunna erbjuda verifierade miljödata för fler av våra lösningar. Samtidigt räcker det inte med dokumentation vid byggstart, utan fastighetsägare behöver också kunna följa hur systemen fungerar i drift, säger John Ove Laksberg.
Ett exempel är cirkulationspumpen TPE3, som kombinerar IE5-klassade motorer, integrerad energiövervakning och produktspecifik dokumentation som LCA och EPD. Tillsammans med digital styrning och uppkopplade system kan den typen av lösningar ge bättre underlag för både energieffektivisering och rapportering.
Teknikrummet blir en del av klimatstrategin
Enligt Grundfos hamnar fokus ofta på byggnadens klimatskal eller energikällor, medan tekniska installationer i maskinrummet får för lite uppmärksamhet. Detta trots att pumpsystem påverkar både energianvändning, driftkostnader och möjligheten att nå uppsatta prestandakrav.
– Många fastighetsägare underskattar hur stor påverkan pumpar och styrsystem faktiskt har på byggnadens totala energiförbrukning. Om byggnaden ska prestera över tid måste även de tekniska systemen vara rätt dimensionerade, energieffektiva och möjliga att följa upp. Det finns många förbättringar att göra utan att hela byggnaden behöver byggas om, förklarar John Ove Laksberg.
I takt med att kraven på transparens ökar blir teknikrummet därför inte bara en driftfråga, utan en del av fastighetens klimatstrategi.
– Vi ser att branschen rör sig mot ett läge där tekniska komponenter inte längre får vara svarta lådor. Systemen behöver kunna kommunicera, dokumentera och bidra med data som gör det möjligt att optimera byggnadens långsiktiga prestanda, säger John Ove Laksberg och avslutar:
– Vår roll är att hjälpa kunderna att välja lösningar som inte bara är energieffektiva på pappret, utan som också ger relevant dokumentation och användbara data för långsiktig uppföljning och optimering.
