Olika tak för förvärvs- och tilläggslån har påverkat renoveringsmarknaden. En fjärdedel av fastighetsmäklarna ser redan tydligt negativa effekter för bostäder med renoveringsbehov. Över hälften uppger att intresset för renoveringsobjekt minskar. Det finns också indikationer på att bankerna avråder från renoveringsobjekt och styr köpare mot färdigrenoverat. Det visar en ny undersökning från Mäklarsamfundet.
– Kritiken mot att ha olika bolånetak vid bostadsköp och vid tilläggslån, till exempel för renoveringar, har stundvis varit hård. Trots att regelverket bara gällt sedan april i år visar vår undersökning att renoveringsmarknaden redan har påverkats, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.
Den 1 april trädde nya bolåneregler i kraft. En del i regelverket är olika hög maximal belåningsgrad för förvärvs- och tilläggslån, där bolånetaket höjdes till 90 procent medan taket för förvärvslån sattes till 80 procent. Regeringens syfte var att undvika att bostaden används som ”bankomat” för annan konsumtion eller löpande underhåll, och att dämpa den totala skuldsättningen över tid. Kritiken mot 80/90-taket har handlat om att det missgynnar den del av bostadsbeståndet där renoveringsbehovet är stort och försvårar nödvändigt underhåll och klimatsäkring av fastigheter. Det har även påpekats att olika lånetak skapar incitament för maxbelåning vid förvärvstillfället.
Mäklarsamfundets nya undersökning är den första samlade bilden av vilken effekt regelverket fått på renoveringsmarknaden så här långt:
25 procent av de svarande fastighetsmäklarna uppger att de ser en tydligt negativ effekt för renoveringsobjekt på deras lokala marknad. Totalt är det 47 procent som, i varierande grad ser negativa effekter på renoveringsobjekten.
Över hälften (56%) menar att intresset nu är lägre för bostäder med renoveringsbehov. Fritextsvaren indikerar att en anledning kan vara att bankernas bolånehandläggare avråder från renoveringsobjekt och styr kunder mot färdigrenoverade objekt istället.
Andra effekter som lyfts är längre säljtider (47%), färre budgivare jämfört med objekt där de stora renoveringarna är gjorda (33%) och att fler köpare räknar av för renoveringskostnader i budgivningen (32%).
Samma tendens framträder i andra mätningar. I Mäklarsamfundets marknadsrapport för det tredje kvartal uppger en majoritet av mäklarna att deras köparna nu värderar ett nyrenoverat objekt marginellt högre än ett tryggt område när det gäller preferenser som ska uppfyllas för ett bostadsköp.
– Att objektet är nyrenoverat blir en allt viktigare aspekt för bostadsköpare, och där är finansieringssvårigheter en viktig förklaring. En stor del av småhusbeståndet har samtidigt stora renoveringsbehov. I ljuset av stora kommande underhållsbehov blir finansieringsförutsättningarna lika mycket en fråga om långsiktig hållbarhet som om effektiv användning av beståndet, säger Joakim Lusensky, Analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.